Abstracts FSL 2021 2021-09-07T11:48:34+00:00

ABSTRACTS ONSDAG

Universell utformning – om att skapa ett samhälle för alla
Per-Olof Hedvall

Universell utformning handlar om att designa ett samhälle för alla. Det är ett sätt att tänka som tar mänsklig mångfald som sin utgångspunkt. Istället för att utgå från ett förhållningssätt till design som bygger på en tänkt normalperson och de som avviker från normen, ser universell utformning till den variation och mångfald som finns i befolkningen och dess drömmar önskningar och behov. Universell utformning har på senare år alltmer börjat anammas i Sverige, bl.a. som en del av den nationella funktionshinderspolitiken och politiken för gestaltade livsmiljöer. Jag inleder föredraget med en introduktion av universell utformning och kopplingarna mellan design och mångfald, för att därefter gå in på utmaningar, rekommendationer och lösningar. Presentationen bygger på vår pågående forskning om universell utformning. Mitt mål med presentationen är att du ska få med dig tankar och konkreta exempel som du kan tillämpa i ditt eget liv.

Mindfulness och medkänsla, nödvändiga delar i ledarskap och kommunikation
Ola Schenström

Mindfulness eller medveten närvaro är ingenting nytt utan innefattar mänskliga förmågor som vi alla har men som med träning kan utvecklas avsevärt och som har stor betydelse i såväl kommunikation som i ledarskapets olika delar samt i vården.
Förmågorna omfattar bland annat – fokus, medvetenhet om vad som pågår i oss medan det pågår (metamedvetenhet) och runt oss(via våra sinnen) samt om var vårt sinne befinner sig i tiden. De är förmågor som bidrar till ökad självreglering, närvaro i möten och medkänsla med oss själva och andra.
Mindfulness har idag ett gott stöd i forskning med 7000 publicerade vetenskapliga artiklar – inte minst har den neurovetenskapliga forskningen bidragit till kunskap om mindfulness positiva effekter på hjärnans funktion.
Mindfulness används med framgång på många arbetsplatser och i ledarskapsträning.
Föreläsaren kommer att berätta om erfarenheter av träning i mindfulness och medkänsla för ST-läkare som ett led i en ettårig ledarskapsutbildning i Region Skåne som pågått under fyra år. Vidare om skillnaden på att vara chef och ledare och begreppet Ledarintelligens och dess tre delar:
Rationell intelligens
Emotionell intelligens
Själslig intelligens
Den sista delen berör varandet, visionen, syftet, meningen, helheten och vikten av meditation för inre stillhet och klarhet.
Syftet med föreläsningen är att ge deltagaren ökad kunskap och medvetenhet om vikten av mindfulness och medkänsla i kommunikation(delmål B1) och ledarskap (delmål A1)

Seminarium om digital utbildning och fortbildning
Christina Christoffersen, John Terlinder, Robin Lundén, Peter Hammarlund 

Vad är ett break-out room? Hur skapar man ett digitalt test? Är filmer verkligen ett bra medium för pedagogik? Hur använder man interaktiva verktyg under föreläsningen? Hur säkrar man att kunskapen är kvar lång tid efter utbildningen? Vad har sociala medier med utbildning att göra och vad betyder ordet ”gamefication”? Om du är nyfiken inför den nya disciplinen ”digital utbildning” så är detta ett seminarium för dig! Här delar vi med oss av erfarenheter från flera års experimenterande med att engagera och utbilda ST läkare och kollegor med hjälp av digitala verktyg. Robin Lundén rekommenderas varmt av ST läkare inom Anestesi pga av aktiviteterna på hans digitala plattform Internet-Anestesi, där han skapar korta, kärnfulla utbildningar med hög bild/ljud kvalitet och mycket hjärta. John Terlinder tog chansen och startade en utbildningsplattform med ett imponerande kurskatalog med utbildningar för både läkare och andra yrkesgrupper inom sjukvården. Medsters mål är att forskningens rön snabbare ska nå ut i den kliniska vardagen. Det kräver livslång, målmedveten fortbildning av alla vårdgivare. Utvecklingen går fort – hänger du med? Peter Hammarlunds Instagramkonto “EKG-kurvan” har mer än 12 tusen intresserade följare som tävlar och lär sig om hjärtarytmier och allt relaterad till EKG. ”Making EKG hyfsat kul since 2018” har varit målet och det har Peter lyckats med.

Så överlever du underläkartiden
Karin Båtelsson, Bengt von Zur-Mühlen

Läkaryrket beskrivs ofta, med all rätt, som världens mest givande jobb. Men medaljen har en baksida – vi ser en oroande ökning av arbetsrelaterad ohälsa hos såväl yngre som äldre läkare. Detta panelsamtal ska försöka ge dig goda råd, tips och verktyg för att undvika arbetsrelaterad ohälsa och främja ett hållbart arbetsliv.

Från Man till Människa
Sara-Claes / Sara Lund
Moderator: Ola Björgell

Vi är drygt 7 miljarder människor på jorden och det finns inte två människor som är likadana. Ändå blir vi förvånade att människor är olika. De flesta vet att mångfald och oliktänkande är positivt, utvecklande och rent av livsnödvändigt för ett levande samhälle. Trots det låter vi rädsla, nedärvda normer och gamla tankesätt styra våra liv. Vem programmerar din hjärna och vem bestämmer hur du ska tänka? Bara för att du inte stött på ett visst fenomen tidigare betyder det inte att detta är onormalt, onaturligt eller ens ovanligt – det betyder förmodligen bara att du är ovan vid just det fenomenet.

Jag heter Sara Lund – åtminstone ibland! Annars heter jag Claes Schmidt. Jag inspirerar, föreläser och diskuterar de normer, programmeringar och värderingar som styr våra liv och hindrar oss från att tänka logiskt. För mig handlar det om att med humorns hjälp inspirera till att byta ut fördomar och gamla tankesätt mot kunskap och kanske ett helt nytt sätt att tänka.

Att ge svåra besked
Anders Danielsson, Mattias Tranberg, Eva Wendt, Viveca Missler Dahlqvist & Mikael Ristovski

I denna föreläsning/workshop diskuteras utmaningarna med samtal om allvarlig information och olika sätt att genomföra dem med stöd av nyckelfärdigheter beskrivna i de inspelade föreläsningarna. Vi går igenom verktyg och samtalsmallar, demonstrerar samtalssituationer och involverar deltagarna i en dialog om hur olika situationer kan hanteras, t ex att göra patienten delaktig i samtalet, anpassa språk och innehåll, möta olika känslomässiga reaktioner, säkerställa att patienten uppfattat informationen mm.

Brytpunktssamtal och andra övergångssamtal
Anders Danielsson, Mattias Tranberg, Eva Wendt, Viveca Missler Dahlqvist & Mikael Ristovski

Denna föreläsning/workshop fokuserar på brytpunktssamtal och andra övergångssamtal där inriktningen på den fortsatta vården behöver diskuteras. Många uppfattar dessa samtal som mer utmanande än svåra besked. Vi belyser olika sätt att ta sig an dem, demonstrerar samtalssituationer och involverar deltagarna i en dialog om hur de kan hanteras, t ex: Hur kan man förbereda dem och lägga upp samtalen? Hur kan man prata om en oviss och hotfull framtid? Hur bemöta närstående som inte accepterar medicinska bedömningar?

Obligatoriskt Seminarium Kommunikation
Anders Danielsson, Mattias Tranberg, Viveca Missler Dahlqvist & Mikael Ristovski

Kommunikation är i allra högsta grad en praktisk färdighet och här får ni som går FSL-kursen ”Kommunikation med patienter och närstående” möjlighet att diskutera och träna praktiskt. Under seminariet kommer ni i en liten grupp omväxlande få agera patient, närstående, läkare och observatör för att öva teknikerna som ni lärt er teoretiskt under instuderingsuppgiften och tidigare föreläsningar. Övnningsfallen kommer att baseras på gruppdeltagarnas egna fall. Formulera därför inför seminariet fallet som du vill spela upp i ett par meningar så att det lämpar sig för rollspel. Här nedan kan du se ett exempel på hur ett fall kan se ut. Aktiv medverkan vid seminariet krävs för godkänd kurs. Seminariet är enbart för kursdeltagare.

Exempelfall: En 71-årig patient har genomgått flera tester och undersökningar avseende begynnande minnessvårigheter och kommer nu för att få besked på vad de visar. Testerna har påvisat brister i vissa tester och den sammanlagda bedömningen är att patienten har Alzheimers sjukdom, något som även dess mamma hade. Patienten fungerar ännu bra i de flesta sammanhang i vardagen men bilkörning kan inte längre rekommenderas.

Läkaren som patient – fakta, fiktion och kommunikation
Anders Palm, Pia Dellson, Jonathan Wistrand

Hur blir läkare sjuka och hur söker de vård? Hur är det att som läkare själv bli patient? Hur upplever läkare att vårda patienter som också är läkare? Och hur kan man skapa förutsättningar för ett gott medicinskt möte mellan en läkare och en läkar-patient? Under föreläsningsseminariet kommer dessa frågor att belysas med exempel från både skönlitteratur och vetenskapliga undersökningar. Det kommer även att ges utrymme för deltagarnas egna erfarenheter och tankar. Arrangemanget tillhör ämnesområdet medicinsk humaniora, som är ett stort område internationellt och även på frammarsch nationellt. Jonatan Wistrand är ST-läkare i allmänmedicin och disputerade 2019 med den uppmärksammade avhandlingen ”Läkaren som patient – dokumentära och litterära vittnesmål under 1900- och 2000-tal”. Pia Dellson är onkolog och psykiater, och leder kurser i patient-läkarkommunikation. Hon är också författare och har bland annat skrivit ”Väggen – en utbränd psykiaters noteringar” om sin upplevelse som patient.

Dagen då läkaren blev sjuk
Marten Saksø

”Dagen då läkaren blev sjuk”, handlar om hur långvarig stress och utmattning resulterade i en långvarig sjukskrivning samt hur det kunna gå så illa och hur min familj och jag tog oss igenom denna livskris, samt hur jag tog mig tillbaka till livet. En föreläsning kring stress, utmattning, maskulinitet, ansvarstagande i vardagen samt glädjen till livet.

Vem tar hand om doktorn?
Jill Taube, Maria Zetterlund

Frågan Vem tar hand om Doktorn? fick Jill Taube och Maria Zetterlund att arrangera en återhämtningsresa för enbart läkare 2018. Att läkare i allt högre utsträckning blev och blir sjuka av stress var grunden till att frågan väcktes och idag, 4 år senare är VTHOD ett nätverk och en verksamhet som sätter doktorns hälsa i första rummet. Läkare har hög arbetsmoral, nästan genomgående en hög arbetsbelastning med oregelbundna arbetstider, ibland prestationsbaserad självkänsla och i många fall för lite stöd och minimalt med återhämtning, vilket utgör en risk för stressrelaterad psykisk ohälsa, som utmattningssyndrom. Kvinnliga läkare är sjukskrivna mer än manliga, men en sammanställning 2007- 2016, visar att det ökar hos männen. Specialister verkar vidare vara mest drabbade enligt en rapport från sep 2020. Självmord bland läkare är enligt internationella siffror 3-5 gånger vanligare än hos normalpopulationen, enligt brittiska forskare. Arbetsbelastning, kontroll, belöning, samspel, rättvisa och värderingskonflikt är faktorer som ger arbetsrelaterad stress, vilket berörs. Utmattningssyndrom (UMS) respektive utbrändhet lyfts. Det finns ingen känd, enhetlig behandling för UMS och det finns tunga data som visar kvarstående symptom så länge som 7 år efter insjuknandet. Primärprevention är eftersträvansvärt. Reflekterande kollegiala samtal är ett sätt att minska risken för UMS med DoktorsDialoger för läkare. Stillasittandet bryts med aktiva pauser.

Psykisk Ohälsa och Suicid / Självmorden bland läkare i världen minskar!
Bo Runesson

Generellt är risken för suicid högre bland människor med lägre utbildning och mindre kvalificerade yrken. Två svenska studier från 1987 och 1991 visade att suicid bland läkare var fem gånger vanligare än i befolkningen. Flera internationella studier visade liknande resultat, och särskilt har det gällt kvinnliga läkare. Krävande arbetssituationer med stress, motgångar i arbetet, kännedom om och tillgång till medel som kan användas är bidragande faktorer. Vissa specialiteter kan innehålla högre risk än andra, arbetsvillkoren skiljer sig också i olika delar av världen. Men i färska sammanställningar är risken visserligen fortfarande förhöjd men lägre än tidigare, särskilt bland läkare i Europa. Suicidtankar bland läkare bör uppmärksammas, särskilt när det gäller läkare med depression eller substansbruk. Metoder för att minska stressen i arbetet är viktiga liksom en begränsning av tillgång till metoder när läkare drabbas av depression.

Fysisk aktivitet från vetenskap till verkstad för psykisk hälsa
Jill Taube

Fysisk aktivitet är en väletablerad icke-farmakologisk behandling vid psykisk ohälsa. Socialstyrelsen, Svenska Läkaresällskapet, Svensk Psykiatrisk förening och andra kunskapsnoder tillhandahåller evidens OCH riktlinjer som vi kan ta del av. MEN hur överbrygga gapet mellan vetskap och verkstad? Jill Taube är psykiatriker med stort intresse för och erfarenhet av för hur icke-farmakolgiska metoder för levnadsvanor kan användas i psykiatrin och arbetar bland annat med implementering av riktlinjer för Sjukdomsförebyggande metoder.

BT-dagen

Nu är det dags att säga adjö till AT (allmäntjänstgöring) och istället välkomna BT (bastjänstgöring)! Har du inte hängt med i svängarna? Är du insatt men ändå förvirrad? Då är du inte ensam! Låt oss välkomna dig till en heldag fylld med matnyttiga föreläsningar, allt ifrån omstruktureringen av läkarprogrammet till införandet av BT och dess innebörd i nya ST 2021. Vi hjälper dig bena ut ALLA frågor du har genom föreläsningar och diskussioner med våra representanter från Socialstyrelsen, SKR (Sveriges kommuner och regioner), Läkarförbundet, Svenska läkaresällskapet och många andra berörda personer som jobbar med frågor som rör BT. BT-Dagen riktar sig till dig som på något sätt blir berörd av denna omställning, antingen som chef, projektledare, studierektor eller som specialist/framtida handledare.

För ytterligare information se här.

ABSTRACTS TORSDAG

Tips och Trix från vardagen som Chef – hur gör man egentligen?
Christina Christoffersen intervjuar Caroline Schön och Jonas Hamfors.

Här intervjuar FSL två verksamhetschefer som har gjort sin ledarskapsresa relativt tidigt i läkarkarriären. Vi kommer att ge handfasta tips och tricks för dig som är nya som chef eller överväger att ta en ledarroll. T ex berättar Caroline och Jonas om hur det kan gå till när man blir chef för sina kollegor, hur man tränar medvetenhet i sitt sätt att agera, hur man överlever en ny och ovan roll, samt mycket annat matnyttigt och handgripligt. Vi kommer även diskutera hur man förhåller sig till chefskapet som manlig respektive kvinnlig chef – finns det skillnader där?

Stor kirurgi med små medel
Eric Erichsen / Rebellkirurgen

Kirurgi med okonventionella lösningar där resurser fattas. Kan vi lära oss av tredje världen?

Kulturer på arbetsplatsen
Towa Jexmark

Hur förvandlar du din arbetsplats till ett ställe där god ton, god stämning och vänlighet genomsyrar allt? Hur stimulerar du till öppenhet och till att alla ska kunna komma till tals? Hur bryter du gamla rutiner som inte gynnar gruppen eller som stjälper utvecklingen framåt? Towa delar med sig av sina erfarenheter och ger oss tankeväckande exempel från sin tid som chef. Hon började sin chefskarriär under sin ledarskaps-ST när hon blev chef för sina kollegor på en medicinklinik i Trelleborg. Sedan gick det i rask takt uppåt i chefsleden i Region Skåne tills hon blev förvaltningschef och till slut klev över i det privata näringslivet hos Capio Go som sedan blev Ramsay-Santé. Towas föreläsning på FSL i år handlar om hur du skapar en god arbetsplatskultur. I andra delen av föreläsningen med Towa får vi dessutom möjlighet att få en unik inblick i hur du kan utveckla dig från ST till chef. Towa berättar om sin väg genom chefskarriären och du får tips ang. hur du rent praktiskt kan gå tillväga om du överväger att ta ett chefsansvar. Kan du bli chef redan som ST-läkare? Hur balanserar du arbete och familjeliv? Måste du vara disputerad för att bli aktuell som chef?

Armlös, benlös med inte huvudlös
Mikael Andersson

En föreläsning av Mikael Andersson lämnar inte någon oberörd. Få personer har en så inspirerande livshistoria att berätta. Mikael föddes utan armar och ben och förväntades leva sitt liv på institution. Så blev det inte. Han lyckades skapa sig ett fullvärdigt liv med familj, barn och en karriär som egenföretagare och entreprenör. 2004 gjorde Sveriges Television en dokumentär om hans ovanliga livsresa. I hela sitt liv har han fått kämpa för sådant som andra tagit för givet. Att födas utan armar och ben i dåtidens Sverige innebar att du skulle spendera stora delar av ditt liv på olika medicinska institutioner. Men Mikael lever inte alls det liv han en gång förväntades göra. Han lyckades mot alla odds skapa sig ett fullvärdigt liv. Inte för att det varit någon enkel resa. Alla känslor och allt mörker Mikael mött i livet har gett honom ett unikt perspektiv på vad det innebär att ta sig an livets svårigheter. Mikael skrev sin självbiografi ”Armlös, benlös men inte hopplös” som publicerades 2009 och efter en tid blev det en barnbok också… ”Hur gör du egentligen?” publicerades i början av 2019. Den vänder sig främst till barn, men är samtidigt utformad så att vuxna har god behållning av den. Moderator: Ola Björgell, Regionöverläkare & Funktionsansvarig Likarätt, Region Skåne

Grova Våldsbrott i Sverige: En Överblick
Ardavan Khoshnood

De senaste åren har antalet skjutningar, dödsskjutningar samt sprängningar ökat lavinartad i Sverige. Offren är ofta yngre och inget land i Väst Europa har så höga siffror av skjutningar mot 15-29 åriga män som i Sverige. Hur ser egentligen våldet i Sverige ut? Hur illa är det? Vem är det som mördar? Hur har vi hamnat här och hur ser framtiden ut? Följ med mig in i den grova brottslighetens mörka värld.

På äventyr i Kapstaden, randning utomlands under ST
Jonathan Pontén

Har du funderingar på att ta dig utomlands under ST? Jonathan åkte som ST-läkare i akutsjukvård till en akutmottagning i Kapstaden som del av sin ST. Hör om vad man bör tänka på om man är intresserad av utlandstjänstgöring under sin ST och vilka erfarenheter och kliniska lärdomar man kan få på en välbesökt traumaakut på ett litet sjukhus i Sydafrika.

Bli redo för nytt jobb
Pantea Ansari

Det är mycket att tänka på när man tar steget in på arbetsmarknaden. På Läkarförbundets webinarium tar vi upp allt från hur du förbereder dig för jobbintervju till vad som bör skrivas in i ditt anställningsavtal. Här är några frågor vi ger svar på: – Hur ska jag förbereda mig för jobbintervjun – Vilken lön kan jag begära? – Vad innebär provanställning? – Behöver jag ett anställningsavtal? – Vad kan jag förhandla?

Feedback i läkarrollen – vem tittar ut genom dina ögon?
Shalini Persson, Feedbackakademin

Inspirationsföreläsning om feedback i läkarrollen. Föreläsningen ger praktiska verktyg för att ge och ta emot feedback effektivt, tillsammans med insikten om hur vi själva i varje stund kan välja ett förhållningssätt som bidrar till kontakt och goda resultat, istället för att skapa motstånd.

I rollen som läkare har kommunikation och feedback en central roll. Du kommunicerar varje dag, med patienter, kollegor, handledare/studenter. Ditt perspektiv avgör om feedback får avsedd effekt eller inte. I en fartfylld inspirationsföreläsning tittar vi på vilka förhållningssätt och kommunikationsmönster när det gäller feedback, som är toxiska respektive främjande för behandlingsresultat, patientnöjdhet, fungerande samarbeten och professionell utveckling. Med dig från föreläsningen har du motivation och praktiska verktyg för att bygga tillit, kommunicera tydligt och komma runt de försvarsmekanismer som gör feedback utmanande. Du har också med dig insikten om hur du i varje stund kan välja ett förhållningssätt som bidrar till kontakt och goda resultat, istället för att skapa motstånd

Selektion av ST-läkare – en patientsäkerhetsfråga
Kristine Hagelsteen

Kristine Hagelsteen är studierektor och överläkare i barnkirurgi vid Skånes Universitetssjukhus. Hon disputerade 2018 med en avhandling i kirurgisk utbildning som belönades med Anna-Greta Crafoords pris för årets avhandling vid medicinska fakulteten i Lund; ”Surgical Education. Assessment of simulators for training and selection of trainees”. Hennes forskning syftar till ökad patientsäkerhet inom kirurgi och rör såväl tekniska som icke-tekniska aspekter av kirurgisk färdighet. Särskilt studerar hon hur bedömningsverktyg kan användas vid selektionen av blivande kirurger. Genom samarbete med forskare vid sociologiska och psykologiska institutionen vid Lunds universitet har en lista på problemområden och varningstecken kring olämpligt beteende, en intervjuguide samt ett förslag till en strukturerad anställningsprocess tagits fram. Hon leder sedan 2017 en longitudinell studie där ST-läkare inom kirurgi och urologi i Södra Sjukvårdsregionen regelbundet återvänder till Practicum i Lund för tester och träning i simulerad miljö.

Chefsansvar? Usch, vad tråkigt! Eller? SYLF benar ut fördelarna.
Eva Amtkil

Forskning visar på att läkarstudenter har stor vilja till ledarskap och chefskap men tråkigt nog sjunker engagemanget ju högre upp i karriären läkarna stiger. Vad beror det på? Inom andra yrkeskategorier är steget till att bli chef mindre och en mer självklar del i karriärstegen. Läkare är naturliga ledare men ändå drar vi oss från att ta på oss personalansvar. SYLF benar ut varför och drar upp goda exempel på rekryteringsprocesser för läkare. Vi träffar tre läkare som gått mot strömmen och blivit chefer; Sara Banegas (verksamhetschef för Ekerö vårdcentral och 2020 års pristagare av Läkare som leder), Tina Craaford (ordförande Chefsföreningen) och Björn Zoega (Sjukhusdirektör Nya Karolinska sjukhuset). Vi kommer även att dela ut SYLF:s utmärkelse för Schysst rekrytering av AT-läkare i samband med föreläsningen.

Pandemins påverkan på folkhälsan – utmaningar i patientmötet
Anna Kiessling & Margareta Kristenson

Det finns ett starkt samband mellan socioekonomiska faktorer, levnadsvanor och ohälsa. Vid samhällskriser tenderar redan socioekonomiskt utsatta grupper att drabbas hårdare än andra. De starka sambanden mellan levnadsvanor och kroniska sjukdomar som i sig visat sig innebära hög risk att bli allvarligt sjuk eller dö i covid-19 gör att det nu är dags att ta ett krafttag för goda levnadsvanor i hela befolkningen. Vi, samhället som helhet, behöver hantera både pandemins direkta och indirekta hälsoeffekter. Vi som profession inom hälso- och sjukvården kan göra skillnad genom vår unika roll och kompetens att stötta, lyssna, lindra liksom stöd att förändra sina levnadsvanor, och genom detta öka patientens motståndskraft, och hälsa. Vi vill visa på goda exempel och strategier för att lyfta frågorna både i patientmötet och i ett folkhälsoperspektiv med fokus på jämlik hälsa och en god hälso- och sjukvård för alla.

Guldkorn patientversionen – ett verktyg baserat på evidens
Jill Taube

Goda levnadsvanor har stor inverkan på vårt fysiska och psykiska mående. I och med att manualen Guldkorn för professionerna fungerat så väl i arbetet med hälsosamma levnadsvanor föddes idén om att utforma en version riktad till patienter och närstående. Vi kan nu presentera den första patientversionen – Guldkorn för alla!
Här uppmärksammas viktiga fakta och råd om levnadsvanor till dig som har aktuell psykisk ohälsa och med behov av stöd för att uppnå och bibehålla hälsosamma levnadsvanor. Här lyfts även mindre kända fakta så kallade ”små guldkorn” som exempelvis vad som händer med vissa mediciner och deras effekt när man är rökare. Guldkorn har utarbetats av Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt på uppdrag av Socialstyrelsens implementering av Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

MI – en introduktion till samtalsteknik
Malin Stihl

Att som läkare kunna möta sina patienter i livets alla skeden och svårigheter kräver en lyhördhet, empati, en förmåga att lyssna och förmåga att skapa engagemang och allians med sin klient. Som läkare behöver man kunna ge råd, information och vara säker på att patienten har fått den information som hen behöver och efterfrågar. Man behöver kunna möta patienten utifrån dagsform, funktion och kommunikativ förmåga. Att använda sig av färdigheter från metoden MI (Motivational Interviewing) – motiverande samtal kan vara en bra grund för att skapa samarbete med sin klient. MI är en metod som grundar sig på en speciell ”anda”, en grundsyn med respekt för autonomi och empati samt en vägledande samtalsstil.

Att Arbeta med Tolk – När och hur?
Tanya Tsunoda

Vems behov styr användandet av tolk? Tolk – ett störningsmoment? Vem styr samtalet? Vem ansvarar för missförstånd? Ansvarsfördelning? Krav på tolken? Ingen representant för det offentliga Sverige kan avkrävas fullt ansvar för sitt arbete utan att erbjudas tillgång till de verktyg som krävs för att uppnå bästa resultat. I samtal med två personer som inte har ett gemensamt språk är tolken ett sådant verktyg. Alla som genom sitt arbete inom den offentliga sektorn kommer i kontakt med personer som inte behärskar svenska till fullo är beroende av tolk för att kunna utföra sitt arbete. För att samtalet ska få förväntat resultat måste alla inblandade parter vara väl medvetna om dels vad som är rimligt att förvänta sig av ett tolkat samtal och dels om hur man rent praktiskt genomför ett sådant samtal.

Kognitiv flexibilitet för kroniker – en introduktion till ACT
Valter Albin

Denna föreläsning ingår i kursen “Kommunikation med patienter och närstående”.

Möter du ofta människor vars omständigheter förändrats till form av sjukdom, skada eller psykosociala faktorer såsom arbetslöshet eller separation? Få en introduktion till hur du kan bemöta dessa individer för att hjälpa dem att komma tillrätta med sin nya situation. Med utgångspunkt i RFT – relational frame theory och dess kliniska applikation ACT – acceptance and commitment therapy, berättar leg. psykolog Valter Albin om hur du kan hjälpa dina patienter att öka sin kognitiva flexibilitet och ta sig an en förändrad livssituation.

När en människas tidigare strategier inte räcker till för att hantera nuvarande problem, så kan vi lätt ”fastna” i gamla mönster trots att de inte längre är vare sig hjälpsamma eller funktionella. Då kan det vara hjälpsamt att få stöd i förhållningssätt och beteendeförändringar för att kunna ta sig an vardagen på nytt. I denna föreläsning får du tips och tankesätt för hur du kan stötta och hjälpa patienter att ta sig framåt vid motgångar.

Att prata med barn – och deras föräldrar
Petter Borna

När nu Barnkonventionen blivit svensk lag blir det än viktigare att tänka igenom hur vi i samtalet med barn och deras föräldrar ger barnen möjlighet till delaktighet och inflytande. Under föreläsningen kommer jag dela med mig av några möten som berört mig mycket och samtidigt försöka förmedla lite tips och trix.

Studierektorsdagen
Läkarförbundet

Höstens Studierektorskonferens hålls traditionsenligt i samband med FSL. På grund av rådande pandemi blir konferensen en halvdag för att det även ska bli givande för de av er som deltar digitalt. Under konferensen kommer LIPUS att berätta om på vilket sätt SPUR kan stärka dig som studierektor. Vidare kommer Nasim Farrokhnia ordförande för eHälsoläkarföreningen att tillsammans med LIPUS dela med sig av deras erfarenheter av hur digitaliseringens möjligheter bättre kan tas tillvara i läkares utbildning och livslånga lärande. Vi avslutar dagen med att presentera en nationell modell för Ledarskaps-ST som Sveriges läkarförbund tagit fram. Modellen ska utgöra ett ramverk för att bidra till att alla regioner framgent erbjuder särskilda ledarskapsprogram för landets ST-läkare. Sist men inte minst, delar vi ut SYLF:s Handledarpris till handledare som genom ett aktivt och närvarande handledarskap bidragit till att yngre kolleger fått möjligheten att växa in i den kliniska läkarrollen.

För mer information se här.

ABSTRACTS FREDAG

Blixtsnabba Beslut
Jonas Eriksson

Jonas Eriksson är Sveriges mest framgångsrike domare genom tiderna, domare på högsta internationella nivå med erfarenhet från med erfarenheter från VM, EM och Champions League. Med utgångspunkt från sina möten med världens bästa fotbollsstjärnor som Messi, Zlatan och Ronaldo berättar han om blixtsnabba beslut, vikten av kommunikation, arbete under en extrem press samt vilka likheter som finns mellan ledarskapet i arbetslivet och idrotten. Man behöver inte ha minsta intresse av fotboll för att uppskatta föreläsningen. Jonas berör många relevanta ämnen som är aktuella som ledarskap, internationell kommunikation, konflikthantering, inspiration och personlig utveckling.

Covid-panel

Gustav Mattiasson, Maria Lengquist, Jonas Ahl, Andreas Liliequist, Ingrid Didriksson, Kristina Svennerholm, Patrik Martner & Emma Jerkegren Olsson

De som jobbat i frontlinjen under pandemin delar med sig av sina erfarenheter och diskuterar vad vi lärt oss och hur vi skall förbereda oss för framtida kris/katastrofsituationer. En paneldiskussion med moderator, där åhörarna gärna får engagera sig och komma med frågor och tankar.

Mer info kommer snart!

Så påverkas vi att tro på det som inte är sant
Emma Frans

Vi har under många år levt i en värld där “alternativa fakta” och faktaresistens kommit att spridas. Inom forskningen är förstås vikten av ett vetenskapligt förhållningssätt och en faktabaserad världsbild kritisk — men hur förhåller vi oss själva till fakta, forskning och forskningsfusk? När är vetenskapliga rön vetenskapliga?

Ett sjukdomsutbrott som vi precis varit med om är en perfekt grogrund för spridning av desinformation och i alla tider har myter och konspirationsteorier uppstått i samband med smittor. Är forskarvärlden bra på att hantera infodemier? Den prisade forskaren Emma Frans om hur vi påverkas av vinklade nyheter och rena påhitt både inom forskarvärlden och utanför.

Emma Frans har blivit känd för att träffsäkert och humoristiskt förmedla kritiskt tänkande. Hon tilldelats flera utmärkelser, bland andra Stora journalistpriset, Årets folkbildare och podden Hjärta och hjärna – som Emma programleder – vann Guldörat 2020 för Årets radioprogram. Nu är hon bland annat aktuell med sin senaste bok: Alla tvättar händerna (Volante).

Du är vad Du äter!
Charlotte Erlandsson
Moderator: Ola Björgell

Efter ett långt yrkesliv ägnat åt mat & forskning bjuder professor Charlotte Erlanson-Albertsson under FSL kongressen på sin stora samlade kunskap och med sina bästa råd. Hon är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet och en mycket anlitad föreläsare med flera böcker författade i ämnet.

Har kosten någon betydelse för hälsan och för att förhindra eller bota sjukdomar, är frågan som gäller. Det finns många hälsopåståenden. Ett viktigt budskap är betydelsen av att äta färgrik föda, för att tillgodose kroppens behov av antioxidanter, ett behov som ökar ju äldre vi blir eftersom kroppens egna förmåga avtar. I synnerhet hjärnan som förbrukar mycket syre måste ha ett rikligt skydd mot sidoreaktioner där syre är inblandat. Ett annat är fibrer, för att ge en bra bakterieflora för tarmen. Ett tredje behov är bra fetter. Syftet med presentationen är att ge korta hälsoråd och den vetenskapliga grunden för dem med målet att förstå betydelsen av en kost anpassad till både friska och sjuka personer, så att de på ett genomförbart sätt optimerar kost och hälsa.

Underbart är gott!
Jan Hedh, Maria Escalante
Moderator: Ola Björgell

Jan Hedh är FLS egen godisexpert sedan många år och en av Sveriges främsta konditor- och bagarmästare. Han har också en del i Olof Viktors Bageri i Glemminge där man bakar bröd i vedeldad ugn och gör glass, sylt, marmelad och läckra bakverk. På Chocolaterie Les Trois Roses i Malmö tillverkar han tillsammans med Maria Escalante de finaste choklad och praliner som går att få tag i, sylter, marmelad, senap, vinäger och kryddblandningar – allt smaksatt med choklad. En av specialiteterna är att de importerar den mest sällsynta kakaobönan på jorden vid namn Porcelana från plantaget La Hoja i Mexico. Av den framställer de en egen choklad på endast 75 % rostade och skalade kakaobönor – Porcelana.

Maria är uppvuxen i norra Peru, i en omgivning fylld med kakaoträd och plantager. Hon har i Sverige etablerat sig som en av landets främsta chokladkännare och tillverkare. Hon håller föreläsningar, undervisar om choklad på festivaler och mässor, arrangerar provningar och är guide på resor i chokladens värld. När Jan fyllt 15 år började han arbeta på Konditori. Efter skolgången fick Jan jobb som Commis Pâtisseriére på Savoy Hotel i Malmö. Vidare följde militärtjänst i Kungliga marinen som kock på Sjätte minröjningsflottlinjen i Göteborg. Därefter praktik på flera världsberömda platser, bland annat Confiserie Honold i Zurich och Confiserie Brändli i Basel, Pastiseria Motta i Milano, Pastiseria Escriba i Barcelona och Patisserie Dupont i Paris samt i arbete som Chef Patisserie på de världsomseglande kryssningsfartygen Vistafjord, Sagafjord och Queen Elisabeth II. Idag är Jan verksam som konsult till restauranger och konditorier och bagerier, kryssningsfartyg, hotell och gastronomiska skolor. På FSL berättar Jan och Maria om choklad på temat ”underbart är gott”!

Tillbaka till jorden – En medicinmusikalisk tävling i överljudsfart
Doktorerna Per G Jonsson & Ola Björgell
Musikant Lasse Berggrensson & Operasångare Tommy Juth

På förra FSL kongressen blev det en spännande resa till planeten Pluto tillsammans med glada kollegor i fullsatt sal när kollegorna Per och Ola med inbjudna gäster öppnade sin fältpraktik i en fjärran galax. Nu planeras för den stora återlandningen på jorden, efter det att Covidpandemin dragit förbi. Kämpa Dig fram i en diagnosmusikalisk snårskog tillsammans med oss. Tid och rum är i en helt annan dimension. Det kommer Du att märka på både musik och vokabulär! Spänn fast säkerhetsbältena och ställ in alla Dina sinnen på helspänn. Klarar Du att hänga med? Vem sjunger högst och mest? Nu kör vi så det ryker!

Unika priser till ett antal vinnare i ett rafflande musikquiz som gör att denna timme lär går fortast av alla under kongressen! På scenen: Doktorerna Per G Jonsson & Ola Björgell samt musikant Lasse Berggrensson och Operasångare Tommy Juth in live. Framträdandet genomförs med mycket improvisation, många musikinslag och glada tillrop! Bakom scenen: Det svarta hålet Framför scenen: Där sitter ju Du! Ovanför scenen: Hela universum Manus & regi: Tommy & Lasse, Per & Ola.

SK-kursverksamheten, pandemin och restriktionerna
Kristina Wikner, Therese Nordlund, Tobias Lindquist, Lena Tullock, David Ylitalo, Charlotte Amilon

Pandemin och restriktionerna har haft en stor påverkan på svensk Hälso- och sjukvård på många sätt. Inte minst har möjligheterna till kurser, utbildning och fortbildning påverkats. Även de statligt finansierade SK-kurserna har påverkats, även om vi inte har behövt ställa in kurser i lika hög grad som andra kursgivare, då vi garanterar finansieringen. En del kurser har flyttats i tid, andra har ställts om till distansundervisning och ett fåtal har fått ställas in helt. Allt beror på den enskilda kursens upplägg, inriktning och mängden praktiska inslag som kräver fysisk närvaro. Under pandemin har vi arbetat intensivt tillsammans med kursgivarna för att så många SK-kurser som möjligt skulle kunna gå i någon form och med bibehållen kvalitet i så stor utsträckning som möjligt.

Nationell Högspecialiserad Vård
Kristina Wikner

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att leda arbetet med att koncentrera mer av den högspecialiserade vården på nationell nivå. Presentationen syftar till att förklara hur detta sker, vad som är aktuellt just nu och på vilket sätt åhörarna kan följa processen och komma med inspel.

Specialistläkare och egenföretagare – framtidens specialistläkare!
Felix Cullin, Per Zetterlund

Många specialistläkare arbetar idag inom den privat drivna offentligt finansierade sjukvården. Vi från från Sveriges Privatläkarförening kommer vid vår interaktiva föreläsning gå igenom vilka verksamhetsformer det finns, hur man går till väga rent praktiskt, fördelar med att styra över sin egen verksamhet och arbetsvardag, möjligheter till utveckling och driva den kliniska läkargärning som man själv brinner för! Denna karriärväg är ett vanligt inslag i många andra länder och men även i Sverige finns det växande möjligheter att starta sin egen mottagning och klinik. Under föreläsningen kommer vi steg för steg berätta hur den privata sjukvården ser ut, hur man kommer igång, vilka avtalsramar som finns, olika driftsformer, ekonomiska ramar och upplägg osv. Fördelarna med småskalig patientcentrerad vård med hög kontinuitet utan byråkratiskt toppstyre där patienten och de medicinska frågorna ligger först utan toppstyrning från chefer och mellanchefer. Precis som vid vårt föredrag på förra FSL kommer vi hålla det interaktivt mellan föreläsare och deltagare med öppen diskussion under resans gång.

 

Hjälp jag har blivit handledare!
Fredrik Walentin

Det är fredag morgon och studierektorn knackar på dörren och frågar: ”Kan du bli Marias handledare?” Din kollega Bengt hör detta och säger surt: ”Vad skall det vara bra för? Jag fick aldrig någon handledning och blev ändå en bra överläkare!” Vad skall du svara dem? Vad innebär det förresten att vara handledare och hur gör man egentligen? Hur bedömer du kompetensen och ger feedback? Finns det ens tid och möjlighet att få det att fungera på vår pressade klinik? Vill du ha hjälp?

Vi kommer att handleda dig och tillsammans med övriga deltagare försöka ge dig svar på dessa frågor! Med en interaktiv och konkret inriktad utbildning vill vi ge dig en flygande start i handledarrollen, oavsett om du skall handleda studenter, AT, BT eller ST! Denna halvdag kan dels fungera som en introduktion till handledning för dig som inte gått någon handledarutbildning men kanske också ge dig som är mer erfaren möjlighet att få en liten påfyllning och även dela dina erfarenhet med andra.