LÄNKAR
PROGRAM
Du som vill kan anmäla Dig till en kurs från tisdag-onsdag, eller välja att komma först till alla fria föredrag och till de kurser som erbjuds mellan onsdag-fredag under kongressen. Många väljer att gå helt fritt på kongressen och i utställningen utan kursdeltagande.
Nu kan Du ladda ner programboken!
Varmt välkommen
/Organisationskommittén
(Lipus-nr: 20180032)
Teckenförklaring | del av kurser
i
*Dessa föredrag är öppna för alla kongressdeltagare och är samtidigt del i kurserna Etik, mångfald och jämlikhet / Kommunikation enligt markering i programmet.
Program tisdag 4/9. Om du inte kan se hela programmet, scrolla i sidled.
| 13.15-14.45 | 14.45-15.15 | 15.15-16.45 | |
|---|---|---|---|
| Palissad Öst | Kurs: Försäkringsmedicin |
Fika |
Kurs: Försäkringsmedicin |
| Palissad Väst | Kurs: Palliativ medicin | Kurs: Palliativ medicin | |
| Palissad Syd | Kurs: Ledarskap | Kurs: Ledarskap | |
| Terrassen 1 | Kurs: Handledning | Kurs: Handledning | |
| Terrassen 2 | Kurs: Sjukdomsförebyggande arbete | Kurs: Sjukdomsförebyggande arbete | |
| Terrassen 3 | Kurs: Patientsäkerhet | Kurs: Patientsäkerhet | |
| Boulevarden 4 | Kurs: Smittskydd | Kurs: Smittskydd | |
| SOCIALT PROGRAM: Beachvolleyboll och volleyboll. Läs mer> | |||
1
Program onsdag 5/9. Om du inte kan se hela programmet, scrolla i sidled.
1
Program torsdag 6/9. Om du inte kan se hela programmet, scrolla i sidled.
1
Program fredag 7/9. Om du inte kan se hela programmet, scrolla i sidled.
1
Rör dig på FSL!
| I samarbete med Nordic Wellness kommer det att finnas möjlighet att delta på svettigt träningspass med fokus på styrka och kondition onsdag och torsdag morgon på gym nära arenan. Det kommer även att erbjudas yoga-pass (du behöver inte vara ombytt, men ha gärna bekväma kläder som går att röra på sig i) samt paus-gympa på Malmö Arena.
Alla är välkomna, nybörjare såväl som erfarna motionärer! YOGA. Lokal: Foajé Öst. PAUSGYMPA. PULSHÖJANDE / STYRKA
|
Beachvolleyboll och volleyboll
| På tisdagen värmer vi upp med spännande finaler i beachvolleyboll och volleyboll. Detta äger rum på eftermiddagen, efter kurserna som startat tidigare på förmiddagen.
Vi samlas klockan 17.00 vid Entrén till Malmö Arena. Därifrån går vi en liten ”event-promenad” till slutdestination Hyllie Sportcentrum. Vi fixar lite enkelt käk och något gott att dricka på Hyllie Sportcentrum, som ligger nära Malmö Arena på behagligt gångavstånd. Kom som Du är och heja fram årets vinnare i den mixade finalen mellan Sveriges bästa lag i AT-beachvolleyboll (eventuellt med inslag av FSL:are) och Nordens bästa kvinnliga läkare i volleyboll. Absolut en ny mix med chans till hög kult- och OS-status! Matchen planeras starta kl. 18.00. |
Invigning med mingel på arenan och arenahotellet
| Efter invigningsföredraget i stora arenarummet på onsdag eftermiddag blir det en timme med blandad musik & underhållning med Toddy- & Boelspexarna, varvat med prisutdelningar från SYLF, Sjukhusläkarna och Läkarförbundet samt med några korta tal.
Därefter bjuds alla in till ett härligt mingel i utställningen och trivselmusik med den underbara trion Bröderna Berggrensson. Mat & dryck serveras på Malmö Arena med design från mästerkockarna Skogströms. (OBS! Föranmälan obligatorisk) Tid: 15.15-20.00 |
AW med facket
| Direkt efter FSL:s mingel & mat i utställarområdet kan du mingla vidare med dina kollegor på en AW med facket som Läkarförbundet arrangerar tillsammans med SYLF och Sjukhusläkarna. Minglet ger dig möjlighet att prata om hur det är på din arbetsplats eller hur du skulle vilja ha det. Vi bjuder på något att dricka, tilltugg och berättelser om varför vi har valt att engagera oss i facket. Hämta din biljett i någon av våra montrar under onsdagen.
BEGRÄNSAT ANTAL PLATSER, SÅ FÖRST TILL KVARN! Var: Foajé Nord |
Glitter och glamour på Malmö Opera
| Malmö Opera är en av Malmö Citys vackraste byggnader, på bekvämt gångavstånd från Station Triangeln (resa ingår i deltagareavgiften).
Den stora foajén i två sköna plan anses vara särskilt vacker, utsmyckad med konstverk av bland andra Carl Milles och Isaac Grünewald. Det är här vi firar vårt 10-årsjubileum. Glitter och glamour, sång och musikblandas med mat, dryck och dans. En kväll där den som vill klär upp sig till tänderna och dansar med kollegorna genom natten, med ett stort leende på läpparna. Lyckost den som är med alla kongressdagar! Å så härligt! |
Specialisthandledarkurs
| Rubrik | Specialisthandledarkurs | |
| Beskrivning | Under 2018 startar en utbildning för läkare som arbetar på kliniker med grundutbildningsstudenter och med framtidens bastjänstgörande läkare (BT-läkare), samt har intresse av specialisering inom klinisk handledning. Utbildningen ges av Lunds Universitet, MedCUL i samarbete med Södra Regionvårdsnämnden och FSL. Utbildningen är en kompetensbaserad, huvudsakligen webbaserad utbildning uppbyggd i moduler som man genomför dels individuellt, dels i samarbete med andra deltagare. Utbildningen förbereder för arbete som specialisthandledare med att utveckla lärmiljö och handledning på den egna arbetsplatsen tillsammans med kollegor.
Under kongressen ges två workshops bestående av introducerande moduler till denna utbildning. Dessa workshops arrangeras på onsdagen. Förutom Din ordinarie deltagaravgift till kongressen tillkommer ingen avgift för den därefter fortsatta utbildningen vid Lunds Universitet under ett år. I god tid innan kongressen får alla deltagare ett förberedelsearbete. |
Kurs i smittskydd och vårdhygien
| Rubrik | Kurs i smittskydd och vårdhygien | |
| Innehåll | Grundläggande kurs i ämnena smittskydd och vårdhygien för ST-läkare inom samtliga medicinska specialiteter. Kursen motsvarar delmål a3 enligt ST 2015. Kursen kommer att fokusera på teman relevanta för den kliniska vardagen i både öppen och sluten vård, såsom handläggning av patienter med känd eller misstänkt smittsam sjukdom, prevention av vårdrelaterade infektioner och vårdrelaterade smitta, smittspårning i och utanför vården, utbrottsutredning, epidemiologisk övervakning, smittskyddsanmälan. | |
| Delmål | Kursen motsvarar delmål a3 enligt ST2015. | |
| Framställan | SK-kurs | |
| Föreläsare | Eva Melander, Mattias Waldeck, Erik Sturegård, m.fl. föreläsare, Område smittskydd och vårdhygien, Region Skåne, Malmö. |
Ledarskapskurs
| Rubrik | Ledarskapskurs | |
| Innehåll | För att kunna skapa framgångsrik sjukvård måste vi uppnå kompetens även inom ledarskap – men för att kunna leda andra måste man först kunna leda sig själv samt veta vad som gäller.
Denna kursen ger dig inblick i olika aspekter av ledarskap samt hälso-sjukvårdens organisation, styrning och regelverk. Vi undersöker ämnet således:
|
|
| Delmål | Kursen motsvarar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kompetens inom delmål a1 och a6 för ST 2015. För ST 2008 är det delmål 17-18 gällande ledarskap. | |
| Framställan | Seminarium. Kursen omfattar 1,5 heldag schemalagd tid samt en instuderingsuppgift inför kursstart. | |
| Kursansvarig, moderator | Christina Christoffersen, Radiolog, Studierektor, Skånes Universitetssjukhus, Region Skåne |
Palliativ medicin
| Rubrik | Palliativ medicin | |
| Innehåll | Vi går igenom vad palliativ vård utifrån olika perspektiv såsom förhållningssätt, kompetens och organisation. Viktiga teman under kursen är smärta, andra vanliga symtom och akuta situationer. Kursen tar upp sjukdomsspecifika aspekter, vård av den döende patienten samt etiska frågeställningar samt närstående och sorg. En del av kursen handlar om vad vi kallar “nödvändiga samtal” med patienter och närstående med syfte att inte bara ge individanpassad och korrekt information som stöder delaktighet kring beslut om behandling och vården. Brytpunktsamtal vid övergång till vård i livets slutskede är ett exempel på “nödvändiga” samtal. Med kunskap och träning går det att utveckla förhållningssätt och färdigheter som underlättar dessa samtal och höjer kvalitén och behållningen av mötet för både patient/närstående och läkare.
Under kursen ges en inblick i kursens innehåll och några konkreta exempel på färdighetsträning och reflektion. |
|
| Delmål | Kursen motsvarar delmål b5 enligt ST 2015. | |
| Framställan | Föreläsningar, diskussion och reflektion. | |
| Kursansvarig | Carl Johan Fürst, Professor, Palliativt Utvecklingscentrum, Lund | |
| Föreläsare | Anders Danielsson, Kursansvarig, Palliativt Utvecklingscentrum, Lund |
Introduktionsutbildning i handledning
| Rubrik | Introduktionsutbildning i handledning | |
| Innehåll | Handledning är en pedagogiskt optimal metod för att stödja lärande i vidareutbildningen för läkare. Introduktionsutbildningen syftar till att ge deltagarna en grundläggande kunskap om handledarrollen samt skapa inspiration och nyfikenhet inför fortsatt utveckling av handledarkompetens. Kursen kommer att ge inblick i hur handledare kan utnyttja metoden maximalt genom att förbättra strukturen kring handledningen, kommunikationen samt uppföljning och feedback.
Målgrupp: såväl ST-läkare samt läkare som handleder ST-läkare. |
|
| Delmål | A1 (SOSFS 2015:8) | |
| Framställan | Workshop innehållandes föreläsning, diskussion och träning. Kursen inkluderar en förberedelseuppgift. | |
| Medverkande | Hanna Wijk, Psykolog, doktorand, Wijk Kompetens & Utveckling, Stockholm Ingegerd Hoff Lindahl, Beteendevetare, Hoff & Lindahl Organisationsutveckling, Östersund |
Försäkringsmedicinsk kurs
| Rubrik | Försäkringsmedicinsk kurs | |
| Innehåll | En betydande del av många läkares arbetstid relaterar till sjukskrivning. Ibland okomplicerad och ibland mer resurskrävande. Denna process kan involvera kontakt mellan flera aktörer, inom och utanför hälso- och sjukvård. Många gånger saknas enkla svar på frågor läkare ställs inför i samband med sjukskrivning och hur denna bäst används som del av behandling av den enskilde patienten. I denna kurs ligger fokus på diskussion och bland föreläsarna finns ST-läkare, nyblivna specialister och mer erfarna läkare samt försäkringsmedicinska rådgivare och representanter från försäkringskassan. Vi kommer även att diskutera genusperspektiv, holistiskt perspektiv och gå djupare in på det svåra samtalet. | |
| Delmål | Kursen motsvarar delmål b4 enligt ST 2015. |
Sjukdomsförebyggande metoder i praktiken - behandling av ohälsosamma levnadsvanor
| Rubrik | Sjukdomsförebyggande metoder i praktiken – behandling av ohälsosamma levnadsvanor | |
| Innehåll | Genom denna kurs ges ST-läkaren praktiska råd och verktyg i arbetet med att uppmärksamma och behandla ohälsosamma levnadsvanor. Programmet omfattar evidensbaserade arbetssätt med levnadsvanor och belyser att hälsofrämjande insatser i allra högst grad är tvärprofessionella, viktiga och väldigt givande! | |
| Delmål | Kursen uppfyller delmål b2 enligt ST 2015. | |
| Framställan | Föreläsningar blandas med interaktiva övningar. Förberedande uppgift skickas ut innan kursstart. | |
| Kursledare | Malin Skogström, Distriktsläkare, Kunskapscentrum för levnadsvanor och sjuksomsprevention/Hälsoenheten/VC Lundbergsgatan, Malmö | |
| Föreläsare | Kjell Olsson, Legitimerad dietist, folkhälsovetare, Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention, Malmö Hanne Tönnesen, MD, PhD, specialist i kirurgi, direktör WHO-CC, WHO Collaboration Centre, Malmö/Lund Hans Lingfors, Distriksläkare, MD, Habo VC, primärvårdens FoU enhet, Region Jönköpings Län Helena Strevens, MD, PhD, överläkare KK, Kvinnokliniken, Lund/Malmö Anette Holm, Leg fysioterapeut, Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention SUS, Lund/Malmö Helen Henriksson, Leg fysioterapeut, Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention, Överviktsenheten SUS, Lund/Malmö Joakim Borg, ST-läkare i allmänmedicin, Landborgens Vårdcentral, expertgrupp fetma, Helsingborg Klara Nypelius-Stanley, Leg dietist, Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention, Regionservice, Malmö Josefin Hansson, Leg dietist, Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention, Örestadskliniken, Malmö Malin Dock, Leg sjuksöterska, tobaksavvänjare, Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention, VC Törnrosen, Malmö Christine Olsson, Socionom, tobaksavvänjare, Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention, ungdomsmottagning Simrishamn, Simrishamn Karina Mattsson, Socionom, alkoholbehandlare, Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention, VC Törnrosen, Malmö Laura Cano Montero, Specialist lungsjukdomar och invärtesmedicin, Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention, SUS |
Patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete - från ord till handling
| Rubrik | Patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete – från ord till handling | |
| Innehåll | Hur kan vi gå från rapportering av risker och händelser i vården till verklig förändring? Bli inspirerad av Skånevård Sund som med en mix av teori, praktisk övning och goda exempel ger dig konkreta verktyg att använda i det dagliga patientsäkerhetsarbetet på din arbetsplats. | |
| Delmål | Kursen uppfyller delmål a4 enligt ST 2015. | |
| Framställan | Föreläsning/workshop | |
| Medverkande | Marie Johnsson, Verksamhetsutvecklare, VO Obstetrik och Gynekologi Skånevård Sund, Helsingborg Pia Blidberg, Kvalitet- och patientsäkerhetshandläggare, VO Obstetrik och Gynekologi Skånevård Sund, Helsingborg Tony Lavesson, Sektionschef/läkare, VO Obstetrik och Gynekologi Skånevård Sund, Helsingborg Anneli Brygt, Sjuksköterska, VO Närsjukvård Nordväst Skånevård Sund, Landskrona Karin Lindhé, Verksamhetsutvecklare, Enheten för verksamhetsutveckling, Skånevård Sund |
Vildmarksmedicin
| Rubrik | Vildmarksmedicin | |
| Innehåll | Gör livet till ett äventyr! Med vildmarksmedicin kan du tillämpa färdigheter du bara läst om, på platser du bara drömt om. Men vad innebär det att vara expeditionsläkare? Vad är skillnaden gentemot hospital sjukvård? Vad innebär det för dig som läkare?
En föreläsning om hur din karriär kan nå högre höjder. Bokstavligen. |
|
| Framställan | Föreläsning/workshop 90 minuter. Fortsättning ute i 120 minuter. | |
| Medverkande | Olivia Kiwanuka, M.D., DiMM, Diving Physician EDTC/Swedish Armed Forces, Ph.D-student, Clinical Neuroscience Karolinska Institute, CEO & Founder Adventure Medicine, Södersjukhuset, Stockholm |
Mindfulness – is not what you think! - erfarenheter och forskning, var står vi idag?
| Rubrik | Mindfulness – is not what you think! – erfarenheter och forskning, var står vi idag? | |
| Innehåll | Mindfulness är ett förhållningsätt, med ett allt starkare stöd i forskning, som bland annat innefattar: uppmärksamhet, medvetenhet och medkänsla. Mindfulnessträning är i hög grad övning i hur vi möter våra erfarenheter – goda som svåra. Med träning kan vi öka vår kontroll, minska stress, sova bättre, reagera mindre automatiskt, allt oftare se de val vi har samt bli mer empatiska med oss själva och andra. Vi lär oss att fokusera bättre, bli mindre känsliga för distraktioner och mer medvetna om vad som pågår i oss själva och andra. Inte minst kan vi bli mer närvarande med våra barn och vår partner när vi är hemma och med kollegor, personal och patienter när vi är på jobbet.
Även korta övningar har effekt visar ny forskning. Neurovetenskaplig forskning visar på positiva effekter av träning på såväl hjärnans funktion som struktur samt att empati och medkänsla inte är samma sak. Men tro inte på vad läser! Prova själv! Mål med föreläsningen
|
|
| Framställan | Föreläsning med övningar och dialog samt lite kring teori och forskning. | |
| Medverkande | Ola Schenström, Läkare, författare, mindfulnesslärare, Mindfulnesscenter, Lomma |
SLS utbildningsmodell för asylsökande läkare
| Rubrik | SLS utbildningsmodell för asylsökande läkare | |
| Innehåll | Svenska Läkaresällskapet (SLS) ansvarar sedan hösten 2017 för ett utbildningsprogram för asylsökande personer med läkarexamen från tredje land.
Programmet bygger på ett pilotprojekt som pågick under tiden april 2016 till april 2017 och som togs fram på helt privat initiativ. Det omfattar intensivundervisning i svenska och översiktlig undervisning i teoretisk och praktisk medicin. Undervisningen är på heltid under 12 månader och syftar till att ge deltagarna förutsättningar att klara av de prov Socialstyrelsen anordnar för erhållande av svensk legitimation som läkare. För närvarande deltar 20 asylsökande läkare i utbildningsprogrammet. Syftet med framställningen är främst att visa på de vinster som programmet innebär på individ- och samhällsnivå. |
|
| Framställan | Föreläsning (ev. seminarium) | |
| Medverkande | Sten Lindahl, Professor em, KI, Stockholm |
Dagen då läkaren blev sjuk
| Rubrik | Dagen då läkaren blev sjuk | |
| Innehåll | Jag vill med mitt föredrag berätta min egen historia om utbrändhet och depression. Hur det har påverkat mig som person och läkare och hur det har påverkat min familj. Jag vill berätta om mina egna lärdomar och hur jag tagit mig tillbaka till jobbet igen. Med detta föredrag hoppas jag att vi kan bli bättre på att prata om psykisk ohälsa inom läkarkåren och i övriga delar av samhället. | |
| Framställan | Föreläsning | |
| Medverkande | Morten Saksö, läkare, Infektionskliniken, CSK, Kristianstad |
Att förstå suicid ur olika perspektiv
| Rubrik | Att förstå suicid ur olika perspektiv | |
| Innehåll | I mötet med suicidnära personer prövas läkarens förmåga till inlevelse. Inom det suicidpreventiva arbetet kan olika perspektiv användas för att finna vägar att förstå hur man kan förhindra att en människa i en allvarlig kris väljer att försöka ta sitt liv. Det kan vara ett psykologiskt perspektiv eller ett sjukdomsperspektiv, ibland kan suicidhandlingar ses ur ett olycksfallsperspektiv. Inom sjukvården behöver flera perspektiv integreras samtidigt, men ändå är bedömningen och hanterandet av suicidrisk en osäker uppgift. En stor andel av de personer som dör i suicid har inte heller kontakt med psykiatrisk vård. Hur vi kan försöka nå dessa personer är också en utmaning. | |
| Framställan | Föreläsning | |
| Medverkande | Bo Runeson, professor, Karolinska Institutet, Stockholm |
Läkarprofession – medicinsk etik
| Rubrik | Läkarprofession – medicinsk etik | |
| Innehåll | En workshop runt temat läkarprofession – medicinsk etik. Vad innebär en profession? Vad håller samman läkarprofessionen? Vi uppfattar läkarprofessionen som dynamisk – den är inte en gång för alla definierad, och den måste utvecklas i takt med övriga utvecklingen, samtidigt som kravet samtidigt finns att upprätthållandet av den professionella standarden också måste kunna innebära en möjlighet att säga Nej och STOPP. Frågan är bara när och var? Vi kommer att diskutera de värden som tycks vara basala inom läkarprofessionen och ställa dessa värden (eller läkardygder om man så vill) i relation till några aktuella utvecklingstendenser, ledarskap och vårdens organisation. | |
| Framställan | Workshop | |
| Medverkande | Tiit Mathiesen, adj professor, Neurokirurgi, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm Ann-Kristin Rönnberg, Överläkare, Kvinnokliniken, universitetssjukhuset, Örebro Leila Tamaddon, Specialistläkare i allmänmedicin, Stockholm |
|
| Moderator | Mikael Sandlund, Professor, Psykiatriska kliniken, Umeå |
Att möta tortyroffer i vården – bemötande och behandlingsalternativ
| Rubrik | Att möta tortyroffer i vården – bemötande och behandlingsalternativ | |
| Innehåll | Tortyr är det mest allvarliga brott mot mänskliga rättigheter som en person kan bli utsatt för. Att genom medveten handling utsätta en annan person för allvarlig smärta och lidande kan förstöra en persons hela identitet, självkänsla och tillit till andra människor. Oavsett form av tortyr leder det ofta till allvarliga fysiska och psykiska skador. Många som utsätts för tortyr utvecklar exempelvis posttraumatisk stress (PTSD), depression och andra psykiska besvär. Föreläsningen syftar till att ge en introduktion till tortyrskador och fokuserar på hur tecken på tortyr kan se ut, om vad som bör beaktas i mötet med tortyrutsatta och vilka behandlingsalternativ som finns.
I Skåne är det Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade som besitter spetskunskap inom detta område. Kunskapscentrum migration och hälsa, Region Skåne, arbetar för att höja kompetensen om tortyrskador inom Region Skånes hälso- och sjukvård. |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Medverkande | Sabina Gušić, fil. dr. psykologi, leg. psykolog, utvecklare, Kunskapscentrum migration och hälsa, Malmö |
Sexuella övergrepp är ett samhällsproblem, men vem tar hand om patienten?
| Rubrik | Sexuella övergrepp är ett samhällsproblem, men vem tar hand om patienten? | |
| Innehåll | Bakgrund: Sexuella övergrepp hos patienter är vanliga, och ger ofta skador som leder till en stor sjukvårdskonsumtion. Dessvärre saknas det ofta strukturerad utbildning om sexuella övergrepp på såväl grund som vidareutbildningar. 1 Syfte: Ge en grundläggande kunskap om klassificering av olika typer sexuella övergrepp, vad de olika typerna av sexuella övergrepp ger för skador, och vad det finns för behandlingar, utifrån begreppen trodd & trygg, återupprätta gränser och läka sår efter skräck och svek (behandlingsfokus, PTSD, dissociativaskador m.m, HPA-axeln och somatisk hälsa). 1 Mål: Göra det lättare för dig som läkare att våga fråga, prata om och bemöta och riskbedöma patienter som har kvarstående symtom och/eller samsjuklighet på grund av sexuella övergrepp. |
|
| Framställan | Föreläsning med möjlighet till diskussion och frågor | |
| Medverkande | Gita Rajan, Specialist i allmänmedicin, Wonsa, Stockholm |
I huvudet på en normalstörd - att bli sedd, behövd och tagen i anspråk
| Rubrik | I huvudet på en normalstörd – att bli sedd, behövd och tagen i anspråk | |
| Innehåll | Under FSL 2018 har Ni alla möjlighet att under kongressdagarna delta i ett antal föreläsningar om likarätt och kring kommunikation. Tillsammans kan vi skapa en öppen, varm och lite mer omtänksam plats i vår hälso- och sjukvård runt om i hela landet. Vi har glädjen att presentera Pär Johansson som invigningsföreläsare till Er alla!
Trots massivt motstånd från omgivningen startade Pär Johansson 1996 Glada Hudik-teatern, en teatergrupp där utvecklingsstörda och normalstörda skådespelare agerar sida vid sida. Resan har kantats av en mängd mentala omställningar – hos grundaren, hos de medverkande och inte minst hos omgivningen. Pär är flerfaldigt belönad både som ledare och talare och visar i sitt arbete på hur individer kan utvecklas, trots att de till synes har svaga förutsättningar att lyckas. Hans devis är: det är bättre att vara riktigt bra på en sak än halvdålig på tio. Oavsett om talangen är att stapla konservburkar eller att sjunga som en fågel. Att få visa vad man kan och få uppskattning ger ytterligare växtkraft. Att hjälpa människor att utvecklas är det mest spännande av alla arbeten, menar han. Det må gälla vem som helst och var som helst, människor med funktionshinder likväl som multinationella företag. Pär drivs av en stark passion för det han gör, en del skulle kalla det galenskap. Efter en dryg timme med både skratt och gråt får vi ett kvitto på vad som kan ske om man tänjer på gränserna, trotsar fördomar, tror på människor och ger dem en chans att utvecklas. |
|
| Framställan | Invigningsföredrag FSL 2018 | |
| Föreläsare | Pär Johansson, Initiativtagare till och ledare för Glada Hudik-teatern, Glada Hudikteatern |
Du är vad du äter!
| Rubrik | Du är vad du äter! | |
| Innehåll | Har kosten någon betydelse för hälsan och för att förhindra eller bota sjukdomar, är frågan som gäller. Det finns många hälsopåståenden. Ett viktigt budskap är betydelsen av att äta färgrik föda, för att tillgodose kroppens behov av antioxidanter, ett behov som ökar ju äldre vi blir eftersom kroppens egna förmåga avtar. I synnerhet hjärnan som förbrukar mycket syre måste ha ett rikligt skydd mot sidoreaktioner där syre är inblandat. Ett annat är fibrer, för att ge en bra bakterieflora för tarmen. Ett tredje behov är bra fetter. Syftet med presentationen är att ge korta hälsoråd och den vetenskapliga grunden för dem med målet att förstå betydelsen av en kost anpassad till både friska och sjuka personer, så att de på ett genomförbart sätt optimerar kost och hälsa. | |
| Framställan | Föreläsning | |
| Medverkande | Charlotte Erlanson-Albertsson, Professor, BMC, Lunds universitet, Lund |
Underbart är gott!
| Rubrik | Underbart är gott! | |
| Innehåll | Jan Hedh är FLS egen godisexpert och en av Sveriges främsta konditor- och bagarmästare. Han har också en del i Olof Viktors Bageri i Glemminge där man bakar bröd i vedeldad ugn och gör glass, sylt, marmelad och läckra bakverk. På Chocolaterie Les Trois Roses i Malmö tillverkar han tillsammans med Maria Escalante de finaste choklad och praliner som går att få tag i, sylter, marmelad, senap, vinäger och kryddblandningar – allt smaksatt med choklad. En av specialiteterna är att de importerar den mest sällsynta kakaobönan på jorden vid namn Porcelana från plantaget La Hoja i Mexico. Av den framställer de en egen choklad på endast 75 % rostade och skalade kakaobönor – Porcelana.
Maria är uppvuxen i norra Peru, i en omgivning fylld med kakaoträd och plantager. Hon har i Sverige etablerat sig som en av landets främsta chokladkännare och tillverkare. Hon håller föreläsningar, undervisar om choklad på festivaler och mässor, arrangerar provningar och är guide på resor i chokladens värld. När Jan fyllt 15 år började han arbeta på Konditori. Efter skolgången fick Jan jobb som Commis Pâtisseriére på Savoy Hotel i Malmö. Vidare följde militärtjänst i Kungliga marinen som kock på Sjätte minröjningsflottlinjen i Göteborg. Därefter praktik på flera världsberömda platser, bland annat Confiserie Honold i Zurich och Confiserie Brändli i Basel, Pastiseria Motta i Milano, Pastiseria Escriba i Barcelona och Patisserie Dupont i Paris samt i arbete som Chef Patisserie på de världsomseglande kryssningsfartygen Vistafjord, Sagafjord och Queen Elisabeth II. Idag är Jan verksam som konsult till restauranger och konditorier och bagerier, kryssningsfartyg, hotell och gastronomiska skolor. På FSL berättar Jan och Maria om choklad på temat ”underbart är gott”. |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Medverkande | Jan Hedh & Maria Escalante, Konditor- och bagarmästare, Hela världen |
En framtida specialistkår med återerövrad autonomi och hälsa – Utopi eller möjlighet?
| Rubrik | En framtida specialistkår med återerövrad autonomi och hälsa – Utopi eller möjlighet? | |
| Innehåll | Läkarkåren i Sverige idag mår allt sämre. Frekvensen av utmattning ökar trots kunskap om förebyggande metoder. Kostnaderna humanistiskt både för läkare som blir sjuka och patienter som inte får kontinuitet i sin behandling obeskrivbara. Vidare är de negativa aspekterna på utveckling av svensk vård när läkarna inte orkar mer stora. Denna föreläsnings målsättning är att på basen av kunskap om den neurovetenskapliga påverkan av stress, epidemiologi och orskaker till varför just läkare har så hög utmattningssyndromfrekvens lyfta fram fungerande metoder för en framtida specialistkår med återrerövrad autonomi och hälsa.
Föreläsningen inleds med att Senior professor Marie Åsberg går igenom stressens positiva aspekter till att gå vidare till vad som händer i vårt nervsystem när vi blir sjuka. Professor Åsberg kommer vidare diskutera hur arbetsgivare och läkarkåren kan göra för att öka autonomi, meningsfullhet, samhörighet och värdighet i yrket och hur det kan bidra till en mindre utmattad läkarkår. Under föreläsningens andra del fortsätter Alexander Wilczek, projektledare och tidigare verksamhetschef på psykiatriska kliniken Ersta Sjukhus som jobbar uteslutande med sjukvårdspersonal, med att beskriva den epidemiologiska utvecklingen av utmattning i läkarkåren. Problematisering kring vem som bestämmer i läkarens arbetsliv belyses och ett systematiserat sätt, på ett motsvarande sätt som man via ”Haddons Matrix” minskat dödligheten i trafiken, kan vända trenden om utmattning i läkarkåren lyfts fram. Doktor Wilczek avslutar med att berätta om återhämtningens betydelse parallelt med övriga bevisade metoder som fungerar. Föreläsningens sista föreläsare är Psykolog Bo Vinnars som i många år arbetat med den beprövade metoden ”reflekterande samtalsgrupper” som kan förebygga utmattning på arbetsplatser. Modellen och dess resultat på måendet hos personal kommer att beskrivas samt en genomgång om hur man under Framtidens Specialistläkare 2018 har en unik möjlighet att pröva på denna beprövade metod på ett unikt sätt för inlärning. Varmt välkomna att delta i en föreläsning för återerövrad autonomi och hälsa för läkarkåren och bästa grund för vårdens utveckling. |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Moderator | Maria Larsson, Psykiatriker, Stockholms läns landsting, Stockholm | |
| Medverkande | Marie Åsberg, senior professor, KI, Stockholm Alexander Wilczek, projektledare, Ersta sjukhus, Stockholm Bo Vinnars, psykolog, KI, Stockholm |
Hur ser fortbildningen ut när du blivit specialist?
| Rubrik | Hur ser fortbildningen ut när du blivit specialist? | |
| Innehåll | Läkares grundutbildning regleras via högskoleförordningen, och ST genom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Men när den välstrukturerade vidareutbildningen efter uppnådd specialistkompetens övergår till fortbildning finns ingen reglering.
Detta är särskilt oroande då den tid specialistläkare avsätter för egen fortbildning minskat successivt, liksom att det ofta saknas utbildningsplaner. Många nyblivna specialistläkare blir frustrerade då den oreglerade fortbildningen upplevs som ostrukturerad och beroende av egna initiativ och arbetsgivarens goda vilja. Tillsammans med seminariedeltagarna, diskuterar vi vilka krav som bör ställas på ett system för att stärka fortsatt fortbildning för specialistläkare. För- och nackdelar med reglering och CME- poäng kommer att belysas, liksom ansvarsfördelningen mellan individ och uppdragsgivare. |
|
| Framställan | Seminarium | |
| Moderator | Gösta Eliasson, Facklig sekreterare, Svensk förening för allmänmedicin, Stockholm | |
| Medverkande | Janet Grant, Professor, Centre for Medical Education in Context, Twickenham, England Gilbert Tribo (L), Regionråd, Region Skåne Anders Åkesson (MP), Regionråd, Region Skåne Sofia Rydgren Stale, Ordf UFO, Sveriges Läkarförbund Torbjörn Ledin, Professor ÖNH, Svenska Läkaresällskapet Ulrika Uddenfeldt Wort, Övergripande studierektor AT/ST, SUS |
Att handleda och bli handledd – praktiska tips på vetenskaplig bas
| Rubrik | Att handleda och bli handledd – praktiska tips på vetenskaplig bas | |
| Innehåll | Handledning är ett hett ämne och ständigt aktuellt. En föreläsning med bakgrund och sedan en workshop med övningar för att kunna ge konkreta tips på vad man kan tänka på när man ska handleda och kunna förvänta sig och bidra med när man ska bli handledd. | |
| Framställan | Workshop | |
| Workshop-ansvarig | Laura Eklinder Björnström, Chefredaktör moderna läkare, Södersjukhuset, Stockholm | |
| Moderator, föreläsare | Anne Liljedahl, Vice ordförande SYLF centrala styrelse, Piteå |
Reflekterande samtalsgrupper för att återerövra autonomi och hälsa IRL
| Rubrik | Reflekterande samtalsgrupper för att återerövra autonomi och hälsa IRL | |
| Innehåll | Reflekterande kollegiala samtalsgrupper erbjuder via ett strukturerat upplägg ett kollegialt stöd för personer som befinner sig i riskzon för utmattning. En kollegial samtalsgrupp bildas av c:a 8 personer, som skall ha fått arbetsgivarens tillstånd att delta regelbundet. Arbetet i gruppen styrs via en manual som innehåller en beskrivning av 11 sessioner på två timmar vardera. Arbetsmetoden bygger på PBL (problembaserat lärande) metodik och innehåller olika moment. Det första steget är en brainstorming via vilken man identifierar stressfaktorer. Därefter sker ett erfarenhetsutbyte, i vilket man kan känna igen sig själv genom andras beskrivningar, man lär sig av andra och kan diskutera sätt att påverka stressfaktorerna. En erfarenhet är att de interpersonella banden stärks genom att träffas och diskutera angelägna frågor regelbundet, och att det också kan omvandla uppgivenhet till hopp. Metoden är utvärderad i forskning med goda resultat.
Under seminariet kommer vi via rollspel med frivilliga deltagare att visa hur en gruppsession går till. |
|
| Framställan | Seminarium | |
| Medverkande | Bo Vinnars, psykolog, Ersta Psykiatriska klinik, Stockholm Alexander Wilczek, överläkare, Ersta Psykiatriska klinik, Stockholm |
Jämlik vård(?) - Likarätt och antidiskriminering i praktiken
| Rubrik | Jämlik vård(?) – Likarätt och antidiskriminering i praktiken | |
| Innehåll | Hur ser det ut med jämlik vård och likarätt i vården idag? Vad gäller enligt Diskrimineringslagen?
Hälso- och sjukvårdslagen slår fast att all vårdpersonal ska verka för god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Trots detta finns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i vårt samhälle och det finns omotiverade skillnader i den vård som erbjuds olika individer med samma tillstånd. Hur gör vi då likarätt i praktiken? Hur tillämpas ett inkluderande förhållningssätt i den kliniska vardagen och hur verkar vi för en jämlik vård och antidiskriminering på bästa sätt? Föreläsningen syftar till att öka medvetenheten kring vårdverkligheten idag samt diskutera hur ST-läkare och annan vårdpersonal i sin kliniska vardag kan utveckla strategier för att verka för en bättre och mer jämlik vård. |
|
| Framställan | Interaktiv föreläsning | |
| Föreläsare | Susanne Ehn, leg. läkare, Barnkliniken, Region Skåne, Malmö/Lund Karin Henrikz, jurist, Malmö Mot Diskriminering, Malmö |
Att nå fram, inte bara ut
| Rubrik | Att nå fram, inte bara ut | |
| Innehåll | Många av oss är säkra i vår yrkesroll, vi vet vad vi kan, och fakta, analys och hypoteser är ställda. Men det är inte alla som reflekterar över hur de uppfattas i ett samtal. Kanske går ett viktigt budskap förlorat eftersom personen inte är medveten om sitt kroppsspråk, sin blick, sina hummanden eller sin framtoning.
I den här interaktiva sessionen får du tekniker för hur du paketerar ett kärnfullt budskap. Du får träna på att uttrycka dig med både förnuft, logik och känsla. Vi belyser olika typer av samtal, såsom feedback och förmågan att både tydligt och empatiskt delge besked. Ett budskap når inte fram om det enbart informeras ut. Ett framgångsrikt budskap går in och berör människor på djupet. Välkommen! |
|
| Framställan | Workshop, seminarium | |
| Föreläsare | Alexandra Thomas, Ledarutvecklare, Move Management, Göteborg Lars Leiram, Ledarutvecklare, Move Management, Göteborg |
Det mänskliga bemötandet
| Rubrik | Det mänskliga bemötandet | |
| Innehåll | Människor mår bra av att bry sig om andra och att känna sig positivt bemötta. Ändå uttrycker medarbetare och ledare på många arbetsplatser en oro för att det inte finns tid att bry sig om kollegor, kunder, anhöriga eller patienter.
Ett möte som präglas av medkänsla behöver inte ta längre tid. Studier visar att på arbetsplatser där medarbetare och chefer praktiserar medkänsla sjunker stressnivåerna samtidigt som arbetsglädje, tillit, resultat och lärande ökar. På en del sjukhus finns rutiner för att anpassa vården till specifika patienter. Där finns checklistor för kollegial återkoppling och ett medkännande kroppsspråk i patientmötet. Resultatet visar att både patient- och medarbetarnöjdheten ökar med rekordsiffror och sjukhusen tjänar tid och pengar på anställda som bryr sig om andra på riktigt. Går det att tillämpa på din arbetsplats? På senare tid har det talats om corporate compassion som ett sätt att stärka teamarbete, ledarskap och resultat. En medkännande ledare eller medarbetare ger nämligen både sig själv och andra mer tillgång till intellekt, kreativitet och kapacitet. Men för att kunna känna med andra måste vi känna med oss själva. För att kunna ge omtanke behöver vi ha tillgång till självomhändertagande, self- compasison. Ju mer vi kan vända misslyckanden till lärande desto mer framgångsrika blir vi. Medkänsla, både för sig själva och andra, skapar sundare, enklare samarbeten och positiva möten. Välkommen att ta del av byggstenarna i ett medkännande ledarskap och bemötande. Mål: Att få verktyg för self-compassion och compassion i bemötandet med andra för ökat resultat och arbetsglädje. Som legitimerad psykolog och specialist i organisationspsykologi arbetar Alexandra Thomas med kunskap och engagemang. I sin roll som ledarutvecklare och facilitator har hon förmågan att få människor att reflektera och utmana sig själva. Hon vänder komplexa frågor och situationer till nya insikter och positiv förändring i arbetet med ledningsgrupper, chefer och team. Specialistuppsatsen, Leading with Compassion, innehåller den första definitionen på ett medkännande ledarskap och belyser ledarbeteenden som stödjer denna typ av modernt ledarskap. |
|
| Framställan | Workshop, seminarium | |
| Föreläsare | Alexandra Thomas, Leg. psykolog och specialist i organisationspsykologi, Move Management, Göteborg |
Hur motiverar vi våra patienter till att bejaka livet?
| Rubrik | Hur motiverar vi våra patienter till att bejaka livet? | |
| Innehåll | Hur fångar vi patienten där hen är? Erfarenheten är entydig: Om vi som läkare är närvarande vid patientmötet och patienten känner sig sedd så lyckas vi mycket bättre i vårt värv. Att lyssna av en sjukhistoria för att försöka förstå patogenesen är lika viktig som för salutogenes. | |
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Claes Hultling, professor, spinalis/KI, Stockholm |
Den hypokondriska läkaren
| Rubrik | Den hypokondriska läkaren | |
| Innehåll | Jag är onkolog och hobbyförfattare. Den av mina texter som väckt allra störst uppmärksamhet var en krönika i Läkartidningen som delades 18 000 gånger. Ämnet? Sjukdomsrädsla hos sjukvårdens egna. Hur många av oss har inte känt paniken över egna symptom? Hur många har tagit prover på sig själva eller remitterat sig själv till röntgen? Hur ska man hantera sin situation när tankarna kretsar kring den där knipsmärtan i magen man känt på sistone? Välkommen till en föreläsning om att vara läkare, men inte hypokondrisk. | |
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Nina Cavalli-Björkman, Onkolog, Akademiska Sjukhuset, Uppsala |
Att bedöma och bli bedömd – i rollen som ST-läkare och Handledare
| Rubrik | Att bedöma och bli bedömd – i rollen som ST-läkare och Handledare | |
| Innehåll | Många vi pratar med känner sig osäkra eller obekväma med att bli bedömd som ST-läkare – eller att bedöma en ST-läkare i rollen som handledare. Inte minst eftersom kontinuerlig och dokumenterad bedömning ingår som ett krav i den författning som gäller sedan 1 juni 2015.
På detta seminarium lovar vi att du blir av med både osäkerheten och den obekväma känslan. Och upplever du inget av dessa, så är det här tillfället då du får med dig ännu mer förståelse och övertygelse om att just bedömning kanske är det viktigaste inslaget för att kunna utveckla ditt läkarskap och för att kunna träna på rätt saker. Bedömning är inget enskilt moment utan en del i en process med flera olika inslag som syftar till att ge underlag för din egen utveckling till färdig specialistläkare. Det är samtidigt ett av de viktigaste inslagen för att bygga ett bra handledarskap och att skapa den nödvändiga tilliten mellan dig som handledare och din adept. På detta seminarium får du med dig det som tar handledarskapet, och dig som ST-läkare, till nästa nivå. Ja vi vågar till och med påstå att du går ifrån detta seminarium med en inställning att bedömning från och med nu, blir det mest självklara och efterlängtade inslaget under ST-tiden. |
|
| Framställan | Föreläsning/workshop | |
| Föreläsare | Gunnar Hernborg, Ledare- och organisationsutvecklare, Move Management, Malmö Ylva Hörnqvist, Ledare- och organisationsutvecklare, Move Management, Stockholm |
Bemötande på arbetsplatsen - #utantystnadsplikt
| Rubrik | Bemötande på arbetsplatsen – #utantystnadsplikt | |
| Innehåll | Hur var det där med #metoo och #utantystnadsplikt? Vad ska jag göra om jag själv eller någon annan blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling?
Hur ser bemötandet ut på våra arbetsplatser? Under detta pass diskuterar vi fall från #utantystnadsplikt och utforskar hur dessa situationer kan hanteras och förebyggas för att skapa en trygg och progressiv arbetsplats. |
|
| Framställan | Seminarium | |
| Föreläsare | Susanne Ehn, Leg. Läkare, Barnmedicin, SUS Malmö/Lund |
Migrationsrelaterad stress och trauma: Hälsofrämjande insatser i klinisk praktik
| Rubrik | Migrationsrelaterad stress och trauma: Hälsofrämjande insatser i klinisk praktik | |
| Innehåll | Allt fler människor tvingas på flykt. De påfrestningar som ligger till grund för den tvingade migrationen gör att uppskattningsvis 20 till 30 procent av flyktingar upplever någon form av psykisk ohälsa inklusive post-traumatiska stress symptom (PTSD). Den psykiska ohälsan utgör ofta ett stort hinder för ett fungerande liv.
Under föreläsningen går vi igenom grundläggande information om migration och hälsa, med särskilt fokus på traumarelaterad stress. Du får också lära dig mer om vikten av ett bra bemötande, vad vi som vårdgivare bör tänka på när vi möter en människa som varit med om traumatiska upplevelser och om möjliga copingstrategier – insatser som alla kan verka hälsofrämjande i klinisk praktik. |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Jenny Malmsten, fil. dr. internationell migration och etniska relationer, enhetschef, Kunskapscentrum migration och hälsa, Malmö Sabina Gušić, fil. dr. psykologi, leg. psykolog, utvecklare, Kunskapscentrum migration och hälsa, Malmö |
Hur hanterar man sina misstag? – Vad händer när vi gör fel?
| Rubrik | Hur hanterar man sina misstag? – Vad händer när vi gör fel? | |
| Innehåll | ”Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta”
Så lyder den vanligen citerade tolkningen av läkareden. I vår strävan efter bot och bättring kommer vi att göra misstag. Misstag som i värsta fall åsamkar patienterna skada. Vad händer när man gör fel? Avvikelserapport, händelseanalys och eventuellt Lex Maria. Ett väl inövat mantra. Men slutar verkligen vårt ansvar där? Skulle vi kunna göra mer för att undvika repriser? Vi sänker ofta rösten och delar med oss av våra tillkortakommanden endast till några få edsvurna. Konsekvensen blir lätt ett klimat där misstag inte accepteras som en del av vårdens verklighet. Hur väl rustade är vi för att hantera de misstag vi med sannolikhet kommer att begå? Med mina egna erfarenheter och patientfall som utgångpunkt pratar vi om vad som händer när man gör fel. Vad kan du göra? Vad kan vi göra? Vad kan vi göra som kollegor? |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Anna de Brun Kuylser, ST-läkare Anestesi- och Intensivvård, Centralsjukhuset, Karlstad |
Läkarledd privat sjukvård i din egen regi - framtidens specialistläkare?
| Rubrik | Läkarledd privat sjukvård i din egen regi – framtidens specialistläkare? | |
| Innehåll | Den privata andelen av sjukvården har ökat markant de senaste åren framförallt i de landsting som infört vårdval. Många läkare är anställda av de stora vårdbolagens kliniker men det finns även ett alternativ: Den läkarledda privata kliniken där idén om en patientcentrerad, högkvalitativ och tillgänglig sjukvård bedrivs med stor kontinuitet.
Föreläsarna delar med sig av sina erfarenheter av att starta och bedriva en mindre klinik. Hur man kan utforma sin egen arbetsplats och sitt eget arbetssätt utan att flera nivåer av administrativa ledningsnivåer detaljstyr hur ser det dagliga arbetet ut. |
|
| Framställan | Interaktiv föreläsning | |
| Medverkande | Per Zetterlund, barnläkare, Åhuskliniken Åhus Felix Cullin, ögonläkare, OCURA ögonklinik, Karlskrona |
Sex, drugs and rockn'roll - konsten att njuta av kemi
| Rubrik | Sex, drugs and rockn’roll – konsten att njuta av kemi | |
| Innehåll | I denna föreläsning utforskas kemins ljusa sida med fokus på njutning. Vad händer när vi blir förälskade och hur kommer det sig att en förälskelse inte varar för evigt? Varför, och inte minst hur, uppskattar vi god mat. Våra sinnen beror i mer eller mindre grad på molekylära egenskaper och genom att förstå hur molekyler ser ut och beter sig kan vi också förstå våra känslor. Ett genomgående tema är lukter, med allt ifrån obehagliga kroppslukter till den ljuvaste parfym och med nedslag i gastronomin och förälskelsen längs vägen.
Välkommen till ett spännande samtal om hur vi njuter av tillvaron. |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Ulf Ellervik, Professor, Lunds Universitet, Lund |
I huvet och hjärtat när Du ger livsavgörande besked?
| Rubrik | I huvet och hjärtat när Du ger livsavgörande besked? | |
| Innehåll | Vad händer/känner du i huvud och hjärta, när du sitter mitt emot en patient och ger livsavgörande svåra besked? Hur påverkar det dig professionellt och personligt? Erfarenheter, reflexioner och tips efter 35 år som cancerkirurg och 10 år som skrivande läkare.
Som läkare tvingas du dagligen ge svåra, ibland ödesdigra besked till patienter och anhöriga, som ofta är helt oförberedda. Hur informerar du på bästa sätt och hur mycket information tål patienten vid olika tillfällen? Dosera, eller ge allt? Rent professionellt styr hjärnan/huvudet dig under dessa samtal, framför allt som nybliven läkare. Men hur mycket är hjärtat med och hur påverkas du personligen på sikt? Hur orka härbärgera allt och ändå vara empatisk och levande i ditt liv som läkare? Kirurgi var tidigare en extremt mansdominerad specialitet, där kirurgisk teknik gärna diskuterades kollegor emellan. Känslor berördes däremot sällan, trots att många av våra patienter hade cancer och omfattande jourverksamhet ofta innebar svåra ställningstaganden. Mycket har förändrats till det bättre i sjukvården, men dagens arbetstempo och stress har ökat, och möjligheten till personlig handledning/mentorskap/kamratskap och kontinuitet minskat. Hur mycket doktor och person måste du få vara i ditt framtida arbete som specialistläkare för att må bra, och inte utveckla ”läkarinfarkt”? Tips och strategier för vad du själv kan göra och påverka. |
|
| Mål | Ökad självinsikt och strategier för ett empatiskt och hållbart läkarliv. | |
| Framställan | Föredrag | |
| Föreläsare | Åke Lasson, tidigare överläkare, docent, kirurgiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö |
Att arbeta med global hälsa som läkare: Hur gör man?
| Rubrik | Att arbeta med global hälsa som läkare: Hur gör man? | |
| Innehåll | Vi kommer att diskutera varför svenska läkare bör arbeta kliniskt med global hälsa, utomlands och på hemmaplan, och hur man kan gå till väga rent praktiskt. En rad erfarna panellister kommer att berätta om sina egna erfarenheter och dela med sig av tips och råd till deltagarna. Syftet är att bemöta det växande globala intresset bland svenska läkare, och målet med symposiet är att ge deltagarna en skjuts på vägen mot arbete inom global hälsa. Symposiet vänder sig både till dem som redan har erfarenhet av global hälsa och dem som är nyfikna på området men ännu inte tagit steget. | |
| Framställan | Vi kommer att ge denna programpunkt i form av en modererad paneldiskussion där panellisterna först får ge en kort presentation och därefter får svara på frågor från publiken och moderatorerna. Sessionen följs av speed-dating med panellisterna, där deltagare kan anmäla sig för att under en och en halv minut tala med var och en av panellisterna. | |
| Medverkande | Tobias Alfvén, Docent, barnläkare, Sachsska Barnsjukhuset och Karolinska Institutet, Ordförande i Svenska Läkaresällskapets Kommitté för Global Hälsa, Stockholm Helena Frielingsdorf, ST-läkare i psykiatri, Norrköping Lars Hagander, Barnkirurg, docent, Skånes Universitetssjukhus, Lund Maria Mossberg, Barnläkare, medicine doktor, Skånes Universitetssjukhus, Lund Helen Sinabulya, kirurg, medicine doktor, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Magnus Grabe, urolog, docent, Skånes Universitetssjukhus Attila Frigyesi, anestesiolog, docent på Skånes Universitetssjukhus Lund |
|
| Moderator | Anna-Theresia Ekman, Läkare, Stockholm Hampus Holmer, AT-läkare, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, doktorand, Lunds universitet, Stockholm/Lund |
Laborera rätt och lagom - eller utav bara helvete?
| Rubrik | Laborera rätt och lagom – eller utav bara helvete? Så tänker du klokare för att få mest nytta av dina labsvar. | |
| Innehåll | Att optimalt välja vilka labmedicinska strategier man skall bruka i olika kliniska situationer är i sanning en blandning mellan vetenskap och skön konst. Spännvidden i de olika diagnostiska situationerna är vid och samma tänk kan inte brukas överallt. Ibland behövs standardiserade paneler, gärna IT-drivna, ibland krävs en detektivs skarpsinne. Att rätt finna sin egen strategi kommer att diskuteras utifrån några exempel från den svåra diagnostiken av B12-brist. | |
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Per Simonsson, Medicinsk rådgivare, Docent, Siemens Healthineers, Malmö |
Hur kommunicera effektivt mellan labmedicin och klinisk sjukvård? Några tankar när google inte räcker.
| Rubrik | Hur kommunicera effektivt mellan labmedicin och klinisk sjukvård? Några tankar när google inte räcker. | |
| Innehåll | Labmedicinsk diagnostik handlar om att förvandla biokemisk information till användbar klinisk kunskap. Det är en process som kräver en tvåvägskommunikation mellan labbänk och sjuksäng. Denna kommunikation är idag bristfällig och i stort enkelriktad, dvs siffror skickas per automatik till en bristfälligt specificerad mottagare, för att svara på en fråga som i många fall är okänd för laboratoriet. Samtidigt är den biokemiska diagnostiken komplex och i ständig utveckling, något som skulle kunna fördjupa de labresultat som översvämmar sjukvården. Utifrån kliniska exempel skall några olika strategier för kommunikation diskuteras, för att skapa bättre diagnostik. | |
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Per Simonsson, Medicinsk rådgivare, Docent, Siemens Healthineers, Malmö |
Byggare sökes! Om kompetenser för och i den framtida hälso- och sjukvården.
| Rubrik | Byggare sökes! Om kompetenser för och i den framtida hälso- och sjukvården. | |
| Innehåll | Nya behov? Vart är vi på väg? Hur bygger vi framåt?
Vi söker dig som vill bidra med och utveckla dina kompetenser i “bygget” av den framtida hälso-och sjukvården. Du är också intresserad av att kunna omsätta kunskap i praktiken med kunskapsstöd i nya former. Under denna interaktiva workshop kommer vi därför föra dialog om viktiga kompetenser och medel för det praktiska arbetet. Vi tror att du som ST- läkare (och andra intresserade) har en viktig roll i “bygget”. Påverkansmöjligheter har visat sig vara hälsofrämjande. |
|
| Framställan | Workshop | |
| Medverkande | Michael Bergström, Ledamot Nationella ST-rådet, Sveriges Kommuner och Landsting Emma Spak, Samordnare för SKL:s arbete med Nära vård, Sveriges Kommuner och Landsting Elisabet Franson, Hälso-och sjukvårdsdirektör, Landstinget i Dalarna |
Går det att göra en klinisk karriär och samtidigt forska på hög nivå?
| Rubrik | Går det att göra en klinisk karriär och samtidigt forska på hög nivå? | |
| Innehåll | I ett personligt hållet samtal diskuterar två kollegor – Sara i början på sin kliniska och akademiska karriär och Henrik en världsauktoritet i sitt område – forskning och livet. Mellan exempel på spännande forskning kring neurodegenerativa sjukdomar berättar de om hur deras egen “resa” varit. Varför forska, vad händer med den kliniska karriären, blir det tid över för familj och vänner, vilka är utmaningarna och vad skulle man kanske gjort annorlunda om man fick göra om? | |
| Framställan | Strukturerat samtal (paneldiskussion) | |
| Föreläsare | Henrik Zetterberg, Överläkare, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Sara Shams, Läkare, med.dr., Karolinska universitetssjukhuset, Solna |
|
| Moderator | Mats Ulfendahl, Professor, forskningsdirektör, Region Östergötland, Linköping |
Studierektorskonferens
Välkommen till en heldag för dig som är studierektor inom AT och ST.
Studierektorskonferensen arrangeras som en del av kongressen Framtidens Specialistläkare i samarbete med Sveriges läkarförbund. Dagen är fylld av information, nätverkande och diskussioner kring aktuella ämnen och frågor som är relevanta för dig i din roll som studierektor.
Framställan
Heldag med olika inslag av föreläsning, workshop, gruppdiskussion m.m.
Moderator
Sofia Rydgren Stale, Ordförande i Läkarförbundets Utbildnings- och forskningsdelegation, Sveriges läkarförbund, Stockholm
Röntga rätt och lagom
| Rubrik | Röntga rätt och lagom | |
| Innehåll | Föreläsningen ingår i ett koncept “verktygslådan”, som ska ge snabb repetition och viktiga tips på hur man använder sig av röntgen smartast.
Du kommer få ett par exempel hämtade från kliniska vardagen: vilka akuta tillstånd lämpar sig för ultraljud vs CT, åtgärder inför röntgen m kontrast och hur njurskadligt är jod egentligen, vad får man för info av CT aorta och CT BÖS, kan man se avflödeshinder på CT urinvägar utan kontrast, varför man inte ska beställa slätrtg rygg, kan patienter med feber göra MR? Föreläsningen riktar sig till kliniskt verksamma läkare inom primärvården och specialistsjukvården, med utrymme för frågor. |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Magdalena Häggström, Specialist Radiologi, SUS, Malmö/Lund |
Vilsen, ilsken eller farlig?
| Rubrik | Vilsen, ilsken eller farlig? | |
| Innehåll | Om du inte vill operera din galla, så behöver du inte. Om du inte vill ta penicillin mot halsfluss ska doktorn rekommendera dig “näst bästa behandling”. Samma regler gäller i psykiatri. MEN om tillståndet är allvarligt finns det möjlighet till tvångsvård. Reglerna för denna situation är strikta, lagar reglerar noga, och som legitimerad läkare ska man ha kunskap om detta, för att kunna utfärda vårdintyg korrekt. Det finns såväl lagliga som medicinska och etiska aspekter. Vi tar upp tips, fall och konkreta råd. | |
| Framställan | Föreläsning/seminarium | |
| Föreläsare | Sven Rydhög, Chefsöverläkare, Vuxenpsyk, Kristianstad |
Ståplats i sjukvården
| Rubrik | Ståplats i sjukvården | |
| Innehåll | Sverige har sedan länge lågt antal vårdplatser jämfört med flertalet andra länder i Europa. Ny teknik och nya behandlingar har möjliggjort kortare vårdtider eller åtgärder i öppenvård i stället för i slutenvård, men i synnerhet för akutsjukvården märks dagligen en brist på vårdplatser. Patienter får vänta länge på akuten, bli inlagda som överbeläggning, bli utlokaliserade till avdelningar sämre rustade för att hantera den aktuella situationen och en mängd dödsfall har hänförts till följder av vårdplatsbristen som sådan. Tidigare drevs minskningen av ekonomiska snarare än medicinska skäl men nu har en ond spiral med okontrollerad stängning av platser skett i kölvattnet av personalflykt och bemanningsproblem. Vad kan vi göra för att få skutan på rätt köl igen? | |
| Framställan | Paneldebatt | |
| Medverkande | Nicholas Aujalay, specialist i akutsjukvård Nasim Bergman Farrokhnia, Forsknings- och utbildningschef på KRY |
|
| Moderator | Karin Båtelson, Ordförande Sjukhusläkarna, Sahlgrenska, Göteborg |
Är vi läkare framtidens klimathjältar?
| Rubrik | Är vi läkare framtidens klimathjältar? | |
| Innehåll | Läkare bör ta ledningen i arbetet för klimatet. De senaste 100 åren har mänskligheten fyrfaldigats och under samma period har energikonsumtionen per capita tredubblats. Denna snabba expansion medför ett ökat tryck på de globala biofysiska processer som är en förutsättning för våra ekosystem. Läkare måste ta ett ökat ansvar för hur samhället hanterar miljön för bättre hälsa och anpassad sjukvård. Vad kan vi göra enskilt och vad kan vi göra tillsammans? | |
| Framställan | Paneldebatt | |
| Medverkande | Karin Båtelson, Ordförande Sjukhusläkarna, Sahlgrenska Göteborg Bengt von Zur-Mühlen, 1:e Vice ordförande Sjukhusläkarna, Akademiska Uppsala Vindar Fritzell, Läkarstudent, Sjukhusläkarnas Klimatgrupp |
|
| Moderator | Sofia Lindegren Hammarstrand, Sjukhusläkarnas Klimatgrupp, Sahlgrenska Göteborg |
Diagnostik och genomik vid ovanliga sjukdomar
| Rubrik | Diagnostik och genomik vid ovanliga sjukdomar | |
| Innehåll | Under de senaste åren har kostnadsutvecklingen lett till att genomiska tekniker som exomanalys och genomisk array blivit så pass billiga och strömlinjeformade i laboratoriet att de kan användas för rutinmässig klinisk utredning och uppföljning. Detta innebär en ökad möjlighet till att få en molekylärgenetiskt definierad diagnos för många personer med svåra funktionshinder och därmed förbättrade möjligheter till prognos och i vissa fall riktad behandling.
I sjukvårdsregionerna har kunskapscentra för sällsynta diagnoser byggts upp och i sin nya kunskapsstyrningsorganisation har SKL inrättat ett programområde för sällsynta sjukdomar och Regeringen har bidragit med stimulansmedel. Samtidigt byggs inom EU nätverk, “European Reference Networks” som ska länka in i de nationella initiativen för att förbättra kunskap, vård och omsorg för sällsynta diagnoser i avsikt att erbjuda en mer jämlik vård nationellt och inom EU. Vid symposiet kommer föredragshållarna belysa betydelsen av kunskapsutvecklingen ur vårdgivarens och patientens synvinkel samt hur man inom vårdens kunskapsstyrningsorgansation vill länka in de sällsynta sjudomarna i vårdkedjorna. kapsutvecklingen, och dess betydelse för vård och omsorg, inte bara för de sällsynta diagnoserna. |
|
| Framställan | Symposium | |
| Föreläsare | Ann Nordgren, professor, överläkare, Klinisk genetik, Solna Beata Ferencz, projektledare Riksförbundet Sällsynta diagnoser Ulrika Vestin, handläggare, SKL, Stockholm |
|
| Moderator | Ulf Kristoffersson, docent, överläkare, Klinisk genetik, Lund Catarina Lundin, docent, överläkare, Klinisk genetik, Lund |
Som läkare är du en ledare!
| Rubrik | Som läkare är du en ledare! | |
| Innehåll | Magnus Persson är röntgenläkaren som blev klinikchef och sedan tog steget vidare till utvecklingsdirektör för Landstinget i Kalmar län. Han är en uppskattad föreläsare på både ledarskapsprogram samt konferenser och vill gärna både beröra och överraska för att få dig att ta nya steg. 2015 fick han utmärkelsen ”Framtidens ledare inom hälso- och sjukvård”.
Som läkare är du en ledare – oavsett om du leder en kollega, ett team, en klinik, ett sjukhus, ett landsting eller en patient. Ledarskapet blir en del av ditt varumärke och som ledare ska du inspirera och vara en förebild. En grundläggande del för all typ av ledarskap är kommunikation, men hur kommunicerar en ledare för att nå målen? I denna session kommer Magnus att delge sina konkreta tips och erfarenheter om kommunikation kopplat till sitt ledarskap. Som läkare är du en ledare – oavsett om du leder en kollega, ett team, en klinik, ett sjukhus, ett landsting eller en patient. Målet är att ge dig som åhörare en eller flera tankar att ta med i just ditt ledarskap, men också att inspirera dig att våga ta klivet ut och flyga i olika ledande positioner. Magnus förstår att det är många bra sessioner att välja på, men om du går på denna så kastar vi oss ut tillsammans 😉 |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Magnus Persson, utvecklingsdirektör, Landstinget i Kalmar Län |
Ledarskap i krig och fred
| Rubrik | Ledarskap i krig och fred | |
| Innehåll | Hettan och dammet på den militära flygplatsen slår emot mig. Efter ca 14 timmar på det kalla flygplansgolvet är jag mer än nöjd att ändå få sträcka på mig och komma ut i ljuset. Solen sticker i ögonen. Jag möts av min kollega från Sverige. Han grinar glatt åt mig, kramar om mig och säger:
– Välkommen till Afghanistan, det är en skottskadad patient på väg in med misstänkt kärlskada. Tyskarna vill att du ska operera! Efter bara 5 min står jag omklädd i det tyska fältsjukhusets traumarum. Narkosläkaren är från Ungern, narkos-ssk är från Tyskland och kan ingen engelska. Akut-ssk är från Holland. Assisterar gör även en ung tysk allmänkirurg, hon är lika nervös som jag. I ett hörn står professorn i traumakirurgi och tittar förnöjt på våra livrädda ansiktsuttryck. Hur ska jag kunna vara traumaledare för det här gänget? Varför utsätter jag mig för det här far genom huvudet, men sen händer någonting, helikoptern med den skadade soldaten anländer! Vad är Försvarsmakten? Vad gör vi och vilka uppgifter har vi? Hur är vår sjukvård organiserad? Varför är vi utomlands? Vad skiljer ett ledarskap i en extrem miljö, med kanske yttre hot mot egna säkerheten, mot ett ledarskap hemma på kliniken/regionen? Jag kommer försöka lyfta fram varför jag lockas av Försvaret och möjligheterna det ger samtidigt som jag hoppas kunna ge en inblick i vad vi gör och varför! Jag är tidigare yrkesofficer i Armén och är snart färdig kärlkirurg (det saknas bara någon kurs, ni vet 😊) och har sedan mer än ett halvår arbetat heltid i Försvaret. Under min ST har jag regelbundet tjänstgjort i Försvarsmakten. |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Denise Bäckström |
Framtidens specialistläkarutbildning
| Rubrik | Framtidens specialistläkarutbildning | |
| Innehåll | Socialstyrelsen berättar om möjligheter och utmaningar som man sett med läkarnas ST utifrån vad som kommit fram i pågående projekt och utvecklingsarbeten på myndigheten.
Kom och dela med dig av dina tankar om:
|
|
| Framställan | Föredrag och samtal med publik | |
| Föreläsare | Anna Krzymowska (Socialstyrelsen), Katarina Sandberg (Socialstyrelsen) och Jenita Nilsson (Socialstyrelsen) |
Vad behöver ST-läkare veta om hälso- och sjukvårdsekonomi?
| Rubrik | Vad behöver ST-läkare veta om hälso- och sjukvårdsekonomi? | |
| Innehåll |
|
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Anders Anell, Professor, Lunds universitet, Lund |
Så styr pengarna i sjukvården
| Rubrik | Så styr pengarna i sjukvården | |
| Innehåll | Aldrig förr har sjukvårdens styrning fått så mycket kritik. New Public Management, Värdebaserad vård och Lean – vilken roll spelar dessa styrmodeller i Din vardag, och hur gör du för att påverka hur sjukvårdens styrs och prioriteras?
Anders Lundberg är ST-läkare och ansvarig för utredningen om sjukvårdens styrprinciper på Sveriges Läkarförbund. I den första halvan av föredraget förklarar han hur ekonomiska styrmodeller påverkar organisation och prioriteringar inom svensk sjukvård, och hur olika modeller tillämpas i olika delar av landet. Den andra halvan av föredraget ägnas åt att diskutera deltagarnas egna erfarenheter av hur ersättningsmodeller styr sjukvården. |
|
| Framställan | Interaktiv föreläsning | |
| Föreläsare | Anders Lundberg, ST-läkare, doktorand, Hudiksvalls sjukhus, Hudiksvall |
Utlandsutbildade läkare - stöd till reell kompetens
| Rubrik | Utlandsutbildade läkare – stöd till reell kompetens | |
| Innehåll | ”Migrerande hälso- och sjukvårds-personal bör erbjudas introduktions- och orienteringsprogram som gör att de fungerar säkert och effektivt inom det nya landets hälsosystem”
Med WHO:s deklaration om internationell rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal som bas vill vi belysa:
|
|
| Framställan | Seminarium | |
| Moderator | Inger Hagqvist, Specialist i allmänmedicin, programchef PLUS, Campus Nya Varvet, Göteborg | |
| Medverkande | Erik Magnusson, enhetschef, Enheten för Behörighet 1, Socialstyrelsen Inger Hagqvist, specialist i Allmänmedicin, programchef PLUS Västra Götalandsregionen Sebastian Wallén, specialist i radiologi, programledare PLUS Västra Götalandsregionen Ingalill Odell, språklärare PLUS Västra Götalandsregionen Dimitrios Samaras, ST-läkare Barn- och ungdomspsykiatri, deltagare PLUS Västra Götalandsregionen |
Finns det någon läkare ombord? - om akuta händelser i ovanliga miljöer
| Rubrik | Finns det någon läkare ombord? – om akuta händelser i ovanliga miljöer | |
| Innehåll | I samband med nödsituationer ombord på flygplan eller båtar händer det att besättningen begär hjälp av läkare bland passagerarna. Att hjälpa till ter sig för de flesta naturligt, men på vilket sätt är inte självklart. Vad som kan förväntas, vilka befogenheter och skyldigheter man har, vilken utrustning man kan förvänta sig, hur den används bäst och vilka risker man utsätter sig själv för är några av de frågor som föreläsningen ska försöka reda ut. | |
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Wilhelm Wallquist, Specialistläkare, Med. Dr., Skånes Universitetssjukhus, Lund |
Äventyr i Kapstaden. Om att arbeta som läkare i ett annat land.
| Rubrik | Äventyr i Kapstaden. Om att arbeta som läkare i ett annat land. | |
| Innehåll | Funderar du på att göra del av din ST utomlands? Vad kan man lära sig av att arbeta som doktor i en annan sjukvårdsmiljö?
Jonathan åkte iväg två månader till Kapstaden under sin ST i akutsjukvård. Primärt syfte var att bli duktig på rescucitering, ultraljud, thoraxdrän och procedursedering, men visade sig även ge väldigt många lärdomar om arbete i resursansträngda situationer och akuttriage. Få tips om hur du själv gör för att komma iväg och inspireras av case och filmer från Khayelitsha district hospital. |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Jonathan Pontén, ST-läkare, Akutmottagningen SUS, Lund |
SPUR-inspektörsutbildning för extern granskning av AT
| Rubrik | SPUR-inspektörsutbildning för extern granskning av AT | |
| Målgrupp | Utbildning för den som vill bli SPUR-inspektör samt för de SPUR-inspektörer som önskar en uppdatering. | |
| Mål | Efter utbildning och inläsning och kursmaterial ska kursdeltagaren känna sig trygg i rollen som extern granskare av specialiseringstjänstgöringens kvalitet. Vidare ska kursdeltagaren kunna agera utifrån SPURs målsättning som handlar om kollegial hjälp till utveckling. Den externa granskningen utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och kvalitetskriterier för god utbildning. | |
| Framställan | Kurs | |
| Medverkande | Åsa Boström, SPUR-samordnare, Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi Björn Ohlsson, kirurg |
SPUR-inspektörsutbildning för extern granskning av ST
| Rubrik | SPUR-inspektörsutbildning för extern granskning av ST | |
| Målgrupp | Utbildning för den som vill bli SPUR-inspektör samt för de SPUR-inspektörer som önskar en uppdatering. | |
| Mål | Efter utbildning och inläsning och kursmaterial ska kursdeltagaren känna sig trygg i rollen som extern granskare av specialiseringstjänstgöringens kvalitet. Vidare ska kursdeltagaren kunna agera utifrån SPURs målsättning som handlar om kollegial hjälp till utveckling. Den externa granskningen utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och specialitetsföreningarnas kvalitetskriterier för god utbildning. | |
| Framställan | Kurs. Kursen genomförs delvis som grupparbete. | |
| Medverkande | Gösta Eliasson, SPUR-samordnare, Svensk förening för allmänmedicin Ola Ohlsson, SPUR-samordnare, Svensk Internmedicinsk Förening Peter Elbe, SPUR-samordnare, Svensk Kirurgisk Förening |
När stressen styr
| Rubrik | När stressen styr | |
| Innehåll | Vad är det för liv vi har när stressen styr? Hur kommer det sig att vissa situationer är stressande för vissa och neutrala eller till och med stimulerande för andra? Har de en strategi eller är de bara funtade annorlunda? Frågan är viktig nog eftersom stress på arbetsplatsen letar sig in i relationer och familjeliv och vice versa.
Syftet med föreläsningen är att medvetandegöra de val vi har i hur vi förhåller oss till våra vardagliga situationer och hur det kan påverka hur vi upplever vår tillvaro. |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Medverkande | Håkan Arheden, professor, Lunds Universitet, Lund |
Läkekonst – Berättarkonst – Diktkonst. En specialistläkare möter en litteraturspecialist.
| Rubrik | Läkekonst – Berättarkonst – Diktkonst. En specialistläkare möter en litteraturspecialist. | |
| Innehåll | Varje patient är en berättelse har det sagts. Hur olika de medicinska specialiteterna än är, har alla specialistläkare detta gemensamt: de arbetar med och för berättelser. All läkekonst grundas på berättelser, de må kallas patientberättelser, journalanteckningar, fallbeskrivningar eller patografier. Patientmötet börjar och slutar med berättelsen. Sjukdom är med nödvändighet en del av en större story som är den sjuke som människa. I intresset för berättelsen kan specialistläkaren och litteraturspecialisten mötas. Här möts Medicin och Humaniora.
Litteraturprofessorn Anders Palm har uppdraget att utveckla samarbetet mellan mellan medicin och humaniora vid Lunds universitet. Överläkaren i onkologi, psykiatrikern och författaren Pia Dellson har gjort sig känd för sin förmåga att omsätta sin upplevelse av läkarrollen och läkaren som patient i diktens form. |
|
| Framställan | Dialogföreläsning kan det kallas detta möte mellan specialistläkaren och litteraturspecialisten. Pia Dellson bidrar med specialisterfarenhet som onkolog och psykiater och sin egen diktkonst, Anders Palm med litteraturvetaren intresse för läkekonstens olika konstnärliga uttryck. | |
| Medverkande | Anders Palm, Seniorprofessor MDhc, Lunds Universitet, Lund Pia Dellson, överläkare, författare, SUS, Lund |
Att skriva om livet i vården idag
| Rubrik | Att skriva om livet i vården idag | |
| Innehåll | Vår vardag kan lätt bli full av stress och frustration men innehåller också betydelsefulla möten. Kliniska erfarenheter och det egna skrivandet – vad betyder de för den professionella och personliga utvecklingen, och vad är det som ger oss kraft och lust?
Den kliniska praktiken innehåller möten och erfarenheter som är komplexa bland annat för att de engagerar och berör många skikt inom både det professionella och det privata. Seminariet utgår från det ömsesidigt befruktande i att både kunna formulera sina egna erfarenheter för att kunna ta till sig andras, och att lyssna på andras erfarenheter för att tydligare kunna känna igen och formulera sina egna. Tre författare från de skrivartävlingar som arrangeras av Svensk Förening för Medicinsk Psykologi kommer att presentera utdrag ur egna texter, följt av reflektion och diskussion, där även auditoriet kan delta. Seminariet vill stimulera till reflektion och medvetenhet kring professionell identitet, utveckling och hållbarhet på sikt. |
|
| Framställan | Seminarium | |
| Medverkande | Tre författare som läser egna texter | |
| Diskussionsledare | Pia Dellson, överläkare i onkologi och psykiatri, auktoriserad Balintgruppledare, Cancerrehabiliteringsmottagningen SUS, Lund/Malmö Elsa-Lena Ryding, docent i obstetrik och gynekologi, Råå Henry Jablonski, psykiater, leg. psykoterapeut, psykoanalytiker, auktoriserad Balintgruppledare, privatpraktiserande, Stockholm |
Skogström, mästerkockarna
| Rubrik | Skogström, mästerkockarna | |
| Innehåll | Välkommen att möta och lyssna på Mästerkocken Peter Skogström. Peter är redan rikskänd som tidigare ”årets kock” i Sverige, en titel han åter tävlar om i finalen på Kockarnas Kamp i september. Tillsammans med hustrun Malin Skogström ansvarar de för kongressmaten på 10-års jubilerande FSL.
Läs mer i artikeln Ola möter mästerkockarna. |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Medverkande | Peter Skogström |
Det yrkeslivslånga lärandet som läkare - ansvar och möjligheter
| Rubrik | Det yrkeslivslånga lärandet som läkare – ansvar och möjligheter | |
| Innehåll | Yrkeslivslångt lärande är en förutsättning för läkarens kompetens, tillfredställelse i arbetet och utvecklingsmöjligheter. Fortbildningen som specialistkompetent läkare saknar den struktur och handledning som utmärker grundutbildningen och specialiseringstjänstgöringen. Men den är en helt nödvändig del i sjuvårdsproduktionen. Under seminariet belyses hur behoven av fortbildning kan formuleras och dokumenteras samt hur arbetet i vardagen kan utgöra grund för fortbildning genom kollegial dialog, litteraturstudier och reflexion. Men också hur metoder från de två tidigare faserna av det yrkeslivslånga lärandet kan stödja fortbildningen. | |
| Framställan | Seminarium | |
| Föreläsare | Stefan Lindgren, Professor/Överläkare. Ordförande i Svenska Läkaresällskapet, SUS, Malmö Heidi Stensmyren, Anestesi- och Intensivvårdsläkare, Ordförande i Sveriges Läkarförbund |
Bedömningsinstrument med praktiska inslag
– Obs! Samma föreläsning ges före respektive efter lunch.
| Rubrik | Bedömningsinstrument med praktiska inslag | |
| Bakgrund | Uppgiften för den som är handledare för ST-läkare är enligt Socialstyrelsen att vägleda, stödja och bedöma. Kontinuerlig och dokumenterad bedömning ingår som ett krav i den författning som gäller sedan 1 juni 2015.
Att enbart göra en bedömning när utbildningen eller praktiken är avslutad gör inte särskilt stor nytta, istället behövs en kontinuerlig återkoppling. Studier visar att ST-läkare efterfrågar mer nyanserad återkoppling. På samma gång tror många handledare att de ger tillräckligt med respons. |
|
| Innehåll | På föreläsningen får du en genomgång av de fyra formulär som används i Region Skåne för bedömning av ST-läkare gällande observerade färdigheter. Du får även möjlighet till praktisk träning. | |
| Framställan | Föreläsning med praktiska inslag | |
| Medverkande | Britt Johansson från Symbologik är utbildare i handledning i Region Skåne. Är processhandledare, pedagog samt i grunden IVA-sjuksköterska. Christin Olsson från Symbologik är utbildare i handledning i Region Skåne. Är processhandledare, pedagog samt i grunden barnmorska. Magnus Torstensson, Medicinkliniken SUS Malmö. Specialist invärtesmedicin sedan 2011, biträdande överläkare. |
Att handla rätt eller handla bäst – värden och beslutssituationer i klinisk vardag
| Rubrik | Att handla rätt eller handla bäst – värden och beslutssituationer i klinisk vardag | |
| Innehåll | Medicinska beslutssituationer är komplexa och involverar såväl fakta- som värdefrågor. Vi fattar ofta snabba beslut på magkänsla, men många beslutssituationer kräver reflektion och analys, val av handlingsalternativ och beaktande av potentiella konsekvenser. Vi behöver granska vårt medicinska handlande ur ett etiskt perspektiv. Intressekonflikter kan uppstå och det gäller att prioritera. Ibland hinner vi göra denna analys före själva handlingen, ibland får vi se på situationen i backspegeln.
Under denna föreläsning vill jag visa behovet av etisk reflektion och analys och ge några exempel på hur man kan resonera etiskt. En medvetenhet om de värdefrågor och intressekonflikter som kan gömma sig i vardagliga kliniska beslutssituationer kan göra oss bättre som läkare och kollegor, men kan också bidra till att vi finner vårt yrke mer meningsfullt. |
|
| Framställan | Interaktiv föreläsning | |
| Medverkande | Jenny Lindberg, Överläkare, Med. dr., Sektion njurmedicin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö |
Träna att ge feedback (del 1 av 2)
| Rubrik | Träna att ge feedback (del 1 av 2) | |
| Innehåll | Bakgrund: På föreläsningen får du nycklar och konkreta verktyg kring hur man kan ge och be om feedback för att höja kompetens, prestation, förbättra samarbete och nå uppsatta mål. Ledare och läkare får ofta anonym feedback i undersökningar på att de antingen ger för lite feedback eller inte ger feedback på ett tillräckligt bra och utvecklande sätt. Därför finns det en stor utvecklingspotential inom detta område. 1 Mål: Efter föreläsningen kommer du ha fått insikter om hur du bättre ger feedback och fått inspiration till att läsa boken som delas ut till deltagarna utan kostnad. Du har även fått ett antal nycklar till svåra samtal/konflikthantering. |
|
| Framställan | Föreläsning med viss interaktivitet | |
| Föreläsare | Stefan Gunnarsson |
Etik i praktiken - kollision med värdegrundet?
| Rubrik | Etik i praktiken – kollision med värdegrundet? | |
| Innehåll | Etik är en viktig del av läkarrollen oavsett om du arbetar som kliniker eller i annan roll. I läkararbetet ingår att göra svåra avvägningar och ta beslut i frågor av stor betydelse för enskilda patienter. Ett etiskt förhållningssätt är då av största betydelse, inte minst för att upprätthålla patienternas och allmänhetens förtroende för läkaren och för hälso- och sjukvården. Såväl historiskt som i nutid finns exempel då läkare brustit i kravet på ett etiskt förhållningssätt. 1 Under sessionen kommer vi att ha en öppen delvis fallbaserad diskussion om yrkesetik. Vi kommer att lyfta knepiga ämnen och situationer och ur läkarens yrkesliv. Hur ska man som ung läkare agera om man ser eller inser att man deltar i något som inte känns etiskt försvarbart? Vidare kommer vi diskutera mer vardagligt förekommande situationer, där det kan upplevas som att man tummar på yrkesetiken, exempelvis vårdplatsbrist, nätläkare, dagliga prioriteringar och att avstå från utsiktslös behandling. Det kommer även finnas möjlighet att lyfta egna fall för diskussion. Till stöd för vårt arbete har vi bland annat läkarförbundets etiska regler, vilka nyligen reviderats. Är de tillräckligt tydliga och aktuella? |
|
| Framställan | Workshop | |
| Föreläsare | Erik Dahlman, Psykiater och Rättspsykiater, Ledamot i Läkarförbundets Etik- och ansvarsråd (EAR) Joakim Färdow, Ögonläkare och Forskarstuderande vid Medicinsk etik, Lunds Universitet |
Att stå stadig i en föränderlig värld
| Rubrik | Att stå stadig i en föränderlig värld | |
| Innehåll | Förbered er på en resa som visar hur världen faktiskt kan, och har, förändrats till det bättre. Möt Mark Levengood, en av våra absolut mest folkkära artister på FSL 2018!
Mark belyser vårt gemensamma och ständiga ansvar med att tillsammans försöka göra framtiden bättre. Vilket ansvar har vi som läkare i detta? Hur kan vi genom vår profession bidra? Varmt välkommen till årets avslutningsföredrag på fredag eftermiddag i stora salen. Programledare, författare och Unicef-ambassadör. En föreläsning som ger oss hopp och hjälper oss att få perspektiv på tillvaron. |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Mark Levengood |
Inkluderande bemötande - bättre resultat
| Rubrik | Inkluderande bemötande – bättre resultat | |
| Innehåll | Som behandlare träffar vi dagligen många olika patientgrupper. Utöver vikten att bemöta människor inkluderande och icke- diskriminerande är en det även en vital del i vårt uppdrag att göra personen vi möter så bekväm som möjligt.
Denna föreläsning tar upp normer och föreställningar och går igenom grunderna i normkritiskt förhållningssätt. Vi går igenom vad vi kan behöva tänka på och reflektera över och du får med dig konkreta tips hur du med små medel kan vara mer inkluderande i ditt bemötande. |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Karina Bäckström, Sexolog, psykoterapeut KBT, Samtala- Terapi, sexologi, utveckling, Malmö |
Socioekonomiska skillnader i hälsa
| Rubrik | Socioekonomiska skillnader i hälsa | |
| Syfte | Syftet är att beskriva socioekonomiska skillnader i hälsa, sjuklighet och dödlighet historiskt och i samtiden ur teoretiska och empiriska perspektiv. | |
| Innehåll | Utveckling av socioekonomiska skillnader i hälsa, sjuklighet och dödlighet över tid kommer att beskrivas och diskuteras med utgångspunkt i exponering för riskfaktorer och deras utveckling över tid, liksom uppkomsten av den socioekonomiska gradienten i hälsorelaterade levnadsvanor, hälsa, sjuklighet och dödlighet. Materiella och psykosociala ansatser att förklara den moderna socioekonomiska gradienten i hälsa, sjuklighet och dödlighet presenteras och diskuteras. | |
| Mål | Ökad förståelse av socioekonomiska skillnader och den socioekonomiska gradienten i levnadsvanor, hälsa, sjuklighet och dödlighet i den generella befolkningen i samtiden. | |
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Martin Lindström, Professor/överläkare, Lunds Universitet/ Centrum för Primärvårdsforskning (Region Skåne), Malmö |
Hur blir man en bra läkare?
| Rubrik | Hur blir man en bra läkare? | |
| Innehåll | Glädjespridaren Per Jonsson oss med på en resa i den exotiska primärvården och bjuder på insikter från många års erfarenhet av vårt fantastiska yrke. Det blir en blandning av stort och smått om vad Per anser vara viktigt för att bli en bra läkare.
Vad ska man tänka på för att få en bra utbildning? Här får du tips för ett hållbart arbetsliv. Varmt välkommen! |
|
| Framställan | Inspirationsföreläsning | |
| Föreläsare | Per Jonsson, Specialist i allmänmedicin / Studierektor, VC Måsen, Lund |
Lost in space – en kunskapstävling i full fart rakt ut i universum
| Rubrik | Lost in space – en kunskapstävling i full fart rakt ut i universum | |
| Innehåll | Följ med på en spännande resa till planeten Pluto. Per och Ola har valt att verkligen tänja på begreppet ”nätläkare” och öppnar nu sin fältpraktik i denna fjärran galax, långt från Telias gamla telefonstolpar!
Kämpa Dig fram i en diagnostisk snårskog tillsammans med Dina kollegor. Tid och rum är i en helt annan dimension. Det kommer Du att märka på både musik och vokabulär! Spänn fast säkerhetsbältena och ställ in alla Dina sinnen på helspänn. Klarar Du att hänga med? Nu kör vi så det ryker! På scenen: Doktorerna Per G Jonsson & Ola Björgell samt musikant Lasse Berggrensson in live. Framträdandet genomförs med mycket improvisation, musikinslag och glada tillrop! Artistfoto & autografer från Per & Ola: Vi ställer upp och skriver så pennan glöder, helt utan arvode! Manus & regi: Per & Ola |
GULDKORN – levnadsvanor i fickformat
| Rubrik | GULDKORN – levnadsvanor i fickformat | |
| Innehåll | Den somatiska ohälsan är både omfattande och ojämlik hos personer med psykisk ohälsa. Vissa patientgrupper har en kraftigt förkortad livslängd jämfört med befolkningen i övrigt, vilket i hög utsträckning beror på påverkbara faktorer. Att den förväntade livslängden för en person med schizofreni är över 20 år kortare är en skamfläck för både välfärdsland och för vår hälso- och sjukvård.
En i sammanhanget påverkbar faktor är levnadsvanor, som – om ogynnsamma – bidrar till en stor del av patienters ohälsa. Att aktivt arbeta med att stötta patienters beteendeförändring för bättre levnadsvanor är en uppgift för hela hälso- och sjukvården. Riktlinjer för detta finns sedan 2011 och de fyra områden som adresserats är fysisk aktivitet, matvanor, alkoholbruk och tobaksbruk. Svenska läkaresällskapet har i sitt implementeringsprojekt av dessa riktlinjer bland annat tagit fram en manual som gäller arbetet med levnadsvanor vid psykisk ohälsa med ett koncentrat av det viktigaste och mest användbara. Vid psykisk ohälsa krävs anpassning och kompletterande kunskap. Ett exempel är behovet av dosanpassning av somatiska och psykiatriska läkemedel vid rökstopp och här kan kunskapsluckor finnas i läkargruppen. Då läkare ur alla specialiteter möter patienter med såväl psykiatriska diagnoser som psykisk ohälsa i sin kliniska vardag är manualen relevant för de flesta specialiteter. Manualen – som är en faktisk produkt och i fickformat – är GULDKORN. Denna workshop har ambitionen att presentera dess delar och huvudinnehåll i en interaktiv och praktisk session. |
|
| Lärandemål |
|
|
| Framställan | Workshop | |
| Medverkande | Yvonne Lowert, specialist i psykiatri Åsa Wetterqvist, specialist i allmänmedicin |
|
| Moderator | Jill Taube, specialist i psykiatri |
Fysisk aktivitet för barn = jämlik hälsa?
| Rubrik | Fysisk aktivitet för barn = jämlik hälsa? | |
| Innehåll | Socialstyrelsen har sedan 2017 inkluderat barn och ungdomar i sina ”Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor” som bland annat bygger på rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och ungdomar, antagna av Svenska Läkaresällskapet 2016. Studier visar tyvärr att alla barn och ungdomar inte kommer upp i den rekommenderade nivån samtidigt som vi ser att fetma ökar bland våra barn. Och just för fetma är fysisk aktivitet behandlande förutom som prevention.
Syftet med seminariet är att presentera kunskapsunderlag till rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och ungdomar, ge en bild av möjligheter till implementering inom hälso- och sjukvård och visa på folkhälsoarbete i samhället med möjlighet till samverkan utifrån bland annat rapporter från Kommissionen för jämlik hälsa. Kom och ta del av presentationer av läkar- kollegor, ytterligare hälsoprofession och kunskap utanför hälso- och sjukvården! |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Medverkande | Anders Raustorp, docent i sjukgymnastik/fysioterapi och lektor i idrott och hälsa (idrottslärare), Göteborgs universitet Anneli Ivarsson, professor i epidemiologi och folkhälsa, specialist i pediatrik, Umeå universitet Eva Zeisig, specialist i ortopedi, ordförande i Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin, levnadsvaneprojektet, Svenska Läkaresällskapet |
Nätdoktorer, lösning eller problem?
| Rubrik | Nätdoktorer, lösning eller problem? | |
| Innehåll | Sedan de första nätläkarna startade i juni 2016 har över en halv miljon besök gjorts. Under samma tid har de fysiska besöken i primärvården sjunkit trots att befolkningsmängden ökar. Samtidigt upplever inte primärvården själva att de fått färre besök, visar en kartläggning i Dagens Medicin.
Enligt Di Digital från början av juni har antalet digitala besök ökat i snabb takt. I april 2017 skedde drygt 13.000 besök digitalt, vilket kan jämföras med drygt 35.000 i april i år. Frågor väcks om digitala vårdmöten är vård efter behov eller efterfrågan. Var går gränsen för överkonsumtion? Utöver det är tillgängligheten en stor fråga. Invånare i Stockholms läns landsting stod för 43 procent av besöken, vilket stämmer överens med statistiken över de fysiska vårdbesöken där stockholmare också är överrepresenterade, och hudsjukdomar och infektioner utgjorde de vanligaste sökorsakerna, visar kartläggningen. Vad säger detta om tillgängligheten? Agerar alla digitala vårdgivare likadant? Påverkar digitala vårdmöten kontinuiteten positivt eller negativt och vilka besvär är lämpliga att ställa diagnos för via ett digitala vårdmöte? Landsting säger sig sakna förutsättningar för att göra bra kvalitetsuppföljningar och därför föreslår Socialstyrelsen att detta bör ske nationellt, är det starten på en övergång till nationella riktlinjer för samtliga vårdgivare, eller vill vi ha olika förutsättningar för olika vårdformer? Många ser fördelar med de digitala vårdtjänsterna men också med kontroll för att garantera patientsäkerheten och undvika skenande kostnader. |
|
| Framställan | Debattpanel | |
| Paneldeltagare | – Henrik Kangro, medicinskt ansvarig, Min doktor – Karin Båtelson, 1:a vice ordförande, Sveriges Läkarförbund – Hanna Svensson, Idéspruta, programmerare, signalbehandlare, hästtjej, diabetiker, reumatiker – Sara Lei, ST-läkare i internmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge – Dolores Öhman, regionråd, Region Skåne – Louise Olsson, författare till rapporten Medicinsk bedömning och diagnostik av nytillkomna symtom via digitala vårdbesök |
Orosanmälan, barn i fara
| Rubrik | Orosanmälan, barn i fara | |
| Innehåll | När barn far illa, vad är mitt ansvar som läkare? Som medmänniska? Vilka tecken/symtom ska man vara observant på? Och om man fattar misstankar om att ett barn far illa, hur går man då tillväga som läkare? Vad är ens skyldigheter?
Vi är många som kommer i kontakt med barn i vår profession, men även inom privatlivet. Det kan vara en barnpatient på kirurgen, ortopeden eller varför inte på en ögonmottagning. Det kan även röra sig om att vi på en allmän mottagning med vuxna patienter kommer i kontakt indirekt med barn, då våra patienter kanske själva är föräldrar. När ska jag fatta misstankar/oro att ett barn far illa? Vad gör jag då? I denna workshopsession kommer vi få träffa Barnöverläkaren Marja Jurvanen, som har ett engagemang i socialpediatrik och också deltar i Barnahusets verksamhet (en enhet var myndigheterna åklagare, polis, läkare, socialtjänst och personal från BUP samarbetar för att samordna sina resurser runt utsatta barn). Under workshopen går vi genom tecken/symptom som kan tyda på att ett barn far illa och hur vi skall agera då. Målet med workshopsessionen är att varje deltagare ska ha blivit mer uppmärksammad på detta viktiga ämne, ”när ett barn far illa” samt att kunna se tecken/symptom härpå för att därefter kunna agera för barnets skydd (att skydda barnet). |
|
| Framställan | Workshop | |
| Medverkande | Marja Jurvanen, Barnöverläkare, Barnkliniken CSK, Kristianstad |
Kvalitet i handledningen – med eller utan distansöverbryggande teknik
| Rubrik | Kvalitet i handledningen – med eller utan distansöverbryggande teknik | |
| Innehåll | Programpunkten behandlar olika aspekter av kvalitet i handledningen, bland annat utifrån vad bestämmelserna om läkarnas ST säger och hur en handledarutbildning kan läggas upp. Avslutningsvis kommer frågan om handledning med hjälp av distansöverbryggande teknik att diskuteras. | |
| Framställan | Föredrag med workshop | |
| Moderator | Ragnhild Mogren (Socialstyrelsen), Anna Krzymowska (Socialstyrelsen) |
Nyheter från SK-kursverksamheten på Socialstyrelsen
| Rubrik | Nyheter från SK-kursverksamheten på Socialstyrelsen | |
| Innehåll | Fokus är att informera besökare om vad som är nytt från SK-kursverksamheten på Socialstyrelsen. | |
| Framställan | Föredrag | |
| Medverkande | Kristina Wikner, enhetschef, Socialstyrelsen, Stockholm |
Nivåstrukturering av vården – vad gör Socialstyrelsens i arbetet med nationell högspecialiserad vård och hur kan det påverka ST?
| Rubrik | Nivåstrukturering av vården – vad gör Socialstyrelsens i arbetet med nationell högspecialiserad vård och hur kan det påverka ST? | |
| Framställan | Föredrag | |
| Medverkande | Kristina Wikner, enhetschef, Socialstyrelsen, Stockholm |
Hjälp - jag har blivit studierektor!
| Rubrik | Hjälp – jag har blivit studierektor! | |
| Innehåll | Södra Regionvårdsnämnden välkomnar Er till denna fortbildningsaktivitet i nära samarbete med FSL och föreläsarna.
En verktygslåda för dig som är såväl ny som erfaren studierektor (eller enbart är nyfiken!) Under denna interaktiva fortbildning för studierektorer får du ta del av flera inbjudna studierektorers erfarenheter och tillsammans med oss alla diskutera hur man i praktiken kan verka som den viktiga stödfunktion och pedagogiska ledare som studierektorn är. Tillsammans definierar vi också funktionen och dess betydelse samt berör såväl strukturfrågor som tips för att på ett klokt sätt förena sjukvårdsproduktion med utbildning. Ett avsnitt kring kompetensvärdering inklusive specialistkollegium ingår. Bli inspirerad och inspirera andra med DIN erfarenhet och DINA tips! |
|
| Framställan | Seminarium | |
| Seminarieledare | Fredrik Walentin, Läkare som utbildar läkare, Aktiebolaget Hjärntanken, Örebro | |
| Medverkande | Minna Markljung, Övergripande studierektor ST slutenvården, Centralsjukhuset, Växjö Lisa Stokseth, Övergripande studierektor ST slutenvården, Blekingesjukhuset, Karlskrona Ulrika Uddenfeldt Wort, ST-studierektor SUS och AT- chef SUS, Skåne Universitetssjukhus, Malmö/Lund |
Alla klagar på journalsystemet, men vad är problemet och hur kan det bli bättre?
| Rubrik | Alla klagar på journalsystemet, men vad är problemet och hur kan det bli bättre? | |
| Innehåll | David Zakim har i tjugo år jobbat med att bygga upp ett datoriserat beslutsstöd för läkare och kommer att föreläsa om sambandet mellan digitaliseringen och den ökade incidensen av utbrändhet bland läkare. Därefter hjälps vi åt att formulera vilka problem som finns i vår kognitiva arbetsmiljö och drömmer om hur vi vill ha det i framtiden. Våra slutsatser kommer att användas av SYLF i arbetet med läkares kognitiva arbetsmiljö. | |
| Framställan | Seminarium | |
| Moderator | Björn Hansell, ST-läkare och andre vice ordförande, SYLF, Medicinkliniken, Arvika | |
| Föreläsare | David Zakim, Professor emeritus, Karolinska Institutet, Stockholm | |
| Workshop-ledare | Anne Liljedahl, ST-läkare och förste vice ordförande, SYLF, Akutkliniken, Piteå |
Gör det du älskar så behöver du aldrig jobba en dag i ditt liv
| Rubrik | Gör det du älskar så behöver du aldrig jobba en dag i ditt liv | |
| Innehåll | “Gör det du älskar så behöver du aldrig jobba en dag i ditt liv”
Citatet är lånat från Konfucius och kanske går det lika bra att vända på det – älska det du gör. |
|
| Framställan | Föreläsning och mest workshop | |
| Föreläsare | Anne Liljedahl, vice ordförande SYLF, ST-läkare i akutsjukvård, Piteå Sjukhus, Piteå |
Att söka jobb
| Rubrik | Att söka jobb | |
| Innehåll | Seminariet börjar med en föreläsning om vad du skall tänka på när du söker jobb och sedan övar vi tillsammans på att förhandla om villkoren för en ny tjänst. | |
| Framställan | Seminarium | |
| Föreläsare | Björn Hansell, Styrelseledamot i Sveriges Yngre Läkares Förening, ST-läkare, Medicinkliniken, Arvika |
Varför ska du forska?
| Rubrik | Varför ska du forska? | |
| Innehåll | Ja, det är en bra fråga som jag ska försöka svara på under mitt föredrag. Jag hade ingen tydlig idé om att jag skulle forska när jag började på läkarutbildningen hösten 1993. Men tanken utvecklades med tiden och svaret blev plötsligt självklart när jag närmade mig examen och såg möjligheterna.
Liksom i många sammanhang handlade det även i mitt fall om timing; att träffa rätt personer vid rätt tillfälle, som inspirerade, skapade möjligheter och lät mig utvecklas. En god dos av uthållighet, en balans av pragmatism och intresse för detaljer samt nyfikenhet är bra att ha med sig. En forskarutbildning ger råg i ryggen och öppnar upp ett ytterligare spektrum av möjligheter i tillägg till allt det roliga som kliniken har att erbjuda. Samarbeten, möjlighet att arbeta utomlands, och en självständighet som ingen kan ta ifrån en. Alla måste inte doktorera, men att kritiskt kunna förhålla sig till nya rön och vetenskap är något varje läkare måste göra dagligen. I mitt föredrag vill jag ge er en nyanserad bild av det kliniska forskarlivet och samtidigt inspirera dig som funderar på att ta steget in i forskningens fantastiska värld. Välkommen! |
|
| Framställan | Föreläsning | |
| Föreläsare | Sophia Zackrisson, Överläkare, docent, universitetslektor, Skånes Universitetssjukhus och Lunds Universitet, Malmö |
Träna att ge feedback (del 2 av 2)
| Rubrik | Träna att ge feedback (del 2 av 2) | |
| Innehåll | Bakgrund: På workshopen får du möjlighet att träna på hur man kan ge och be om feedback för att höja kompetens, prestation, förbättra samarbete och nå uppsatta mål. Ledare och läkare får ofta anonym feedback i undersökningar på att de antingen ger för lite feedback eller inte ger feedback på ett tillräckligt bra och utvecklande sätt. Därför finns en stor utvecklingspotential inom detta område. 1 Mål: Efter övningarna i workshopen kommer du få erfarenheter och insikter om hur du själv kan ge utvecklande feedback som ger effekt. Du kommer bli medveten om dina styrkor och eventuella utvecklingsområden att träna vidare på. Du har även fått ett antal nycklar till svåra samtal/konflikthantering. |
|
| Framställan | Kort summering av tidigare föreläsning med tonvikt på praktiska övningar | |
| Föreläsare | Stefan Gunnarsson |